Illustration: Mia Fernau

Evelina Hanson

27 år, läser sjunde terminen på socionomprogrammet i Lund

30 sep 2020

30 sep 2020

C-uppsatstävlingen 2020 / Lunds universitet

Att sätta plåster på brutna ben

Illustration: Mia Fernau
opinion-sign
Socialhögskolorna på landets universitet och högskolor väljer ut den bästa C-uppsatsen på respektive socionomutbildning. De utvalda uppsatserna presenteras i tidningen Socionomen och på Socionomen.se, varefter en vinnare utses av en expertgrupp. Det vinnande bidragets författare tilldelas ett stipendium på 10 000 kr för årets bästa C-uppsats.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) befinner sig sedan flera år tillbaka i vad media kallar för en kris. Patienttrycket är för högt i förhållande till organisationens resurser. Vårdköerna växer i takt med arbetsbelastningen. Det skriver författaren av Lunds universitets bidrag i årets C-uppsatstävling – om kuratorer, känsloarbete och etisk stress i barn- och ungdomspsykiatrin.

Evelina Hanson

27 år, läser sjunde terminen på socionomprogrammet i Lund

30 sep 2020

30 sep 2020

Strategierna som i studien identifieras kan förstås som ett försvar av professionaliteten.

Under de senaste decennierna har BUP även genomgått successiva omorganiseringar i linje med den nyliberala styrningsregimen New Public Management (NPM). De organisatoriska förändringarna kan beskrivas som en företagisering av vården, som bland annat inbegriper att ett allt större ansvar för vårdens kvalitet och kostnadseffektivitet åläggs den enskilde vårdanställde. Inom en organisation där vårdens utbud och efterfrågan inte är kompatibla och där arbetsgivaren efterfrågar bästa möjliga vård under kortast möjliga tid, bedriver kuratorn socialt arbete med relationsskapande praktiker som basis. I de kurativa samtalen med barn och unga är kuratorns känsloarbete en kärna. Annorlunda uttryckt är förmågan att i samtal hantera och manövrera sina egna och andras känslor central för kuratorns professionsutötvning. Men vilket utrymme finns egentligen för känsloarbete i en organisation som BUP? Vad händer när den professionella moralen står i strid med de organisatoriska förutsättningarna för arbetet? Och hur hanterar man som professionell en sådan situation?

Undersöker kuratorers känsloarbete

Mot bakgrund av ovanstående situation inom BUP, syftar min uppsats till att undersöka hur kuratorers känsloarbete och etiska ställningstaganden upplevs och hanteras. Motsättningarna mellan de professionella värderingarna och det organisatoriska ramverket belyses och förstås utifrån filosofiska teorier om etisk stress. I förståelsen för kuratorns känsloarbete använder jag mig av Arlie Russel Hochschilds emotionssociologiska begreppsapparat för emotionellt arbete.

Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra kuratorer på tre barn- och ungdomspsykiatriska specialistmottagningar. De intervjuade har gemensamt att de är kvinnor, socionomer och verksamma i Skåne. I övrigt är de i varierande åldrar, har olika lång arbetserfarenhet och skiftande grad av vidareutbildning. Materialet har kodats och analyserats tematiskt.

Fyra slutsatser påvisas

Av studien kunde fyra huvudsakliga slutsatser påvisas. För det första att känsloarbetet inte bara var en viktig relationsskapande praktik, utan också ett högt värderat professionellt ideal. Att i relation till patienten inte vara känslomässigt närvarande, tillgänglig och pålitlig upplevdes som moralisk fel.

För det andra att de organisatoriska förutsättningarna för arbetet upplevdes som ett hinder för de praktiker som kuratorerna ville och ansåg att de också borde bedriva. Vårdgarantin i kombination med mottagningarnas höga patientinflöde leder till tidsbrist och stress. Ju fler patienter desto svårare är det att utlova tillgänglighet och pålitlighet. Ju högre stress desto svårare att vara känslomässigt närvarande i samtalen. När patienter sätts på väntelista för behandling tvingas kuratorerna ofta gå emot sina bedömningar av patienternas vårdbehov, men de tvingas också gå emot sina professionella ideal avseende känsloarbete. Jag menar därför att de försätts i etisk stress.

För det tredje att den marknadsanpassade organiseringen av arbetet inte inrymmer en tillräcklig förståelse för kuratorernas känsloarbete, vilket kontinuerligt ger upphov till moraliska dilemman för kuratorerna. Den etiska stressen kan därför inte bara ses som en konsekvens av den just nu krisartade situationen inom BUP, utan också som ett mer långtgående, strukturellt möjliggjort problem.

För det fjärde att kuratorerna hanterade den etiska stressen med hjälp av huvudsakligen tre strategier. Den mest framträdande av dem kan förstås som kompensatorisk. Genom att ta av sina egna privata resurser försöker kuratorerna skapa sig det professionella utrymme de behöver, som av organisationen inte ges. Genom att bland annat arbeta övertid eller ge sina telefonnummer till patienter i väntelistan försöker kuratorerna väga upp organisationens tillkortakommanden och upprätthålla en etiskt försvarbar hållning. Jag menar här att den grundläggande, marknadsanpassade strukturen för arbetet inte bara gör strategier av detta slag möjliga, utan att de också blir nödvändiga för att arbetet inom BUP ska kunna gå runt. De i många fall kostsamma strategierna upplevs dessvärre otillräckliga i relation till patienternas vårdbehov. Som en av de intervjuade kuratorerna uttryckte det känns strategierna ofta som ”att sätta plåster på brutna ben”.

Ett relativt outforskat fält

Sammantaget bidrar studien med ökad kunskap inom ett fält som hittills varit relativt outforskat. Sjukhuskuratorers arbetsvillkor och förhållningssätt till dessa belyses sällan. Etisk stress är ett fenomen som tidigare främst studerats hos sjuksköterskor, men inte uppmärksammats hos socialarbetare i samma grad. Avslutningsvis vill jag lyfta att strategierna som i studien identifieras kan förstås som ett försvar av professionaliteten. Ett fynd som i alla fall jag tycker har relevans i debatten om socionomyrkets avprofessionalisering.

Läs mer

Nya SoL
3 okt 2024

Sagt om SoL: "Hoppas det inte längre ska gå att runda barnrättsperspektivet"

Skrivningarna om barns rätt en vinst med nya SoL, menar Åsa Lundstr...

Nya SoL
2 okt 2024

Sagt om SoL: "Vi måste se det här som en uppmaning att förändra arbetssätt"

Andreas Wetterberg, enhetschef för UngAngered, tror på nya SoL och ...

Nya SoL
1 okt 2024

"Jag förstår inte riktigt hur det här ska gå ihop"

Nya socialtjänstlagen är snart här men flera frågetecken kvarstår. ...

Läs även

C-uppsatser
22 jul 2024

Normer och ideal får personer med adhd att vilja få en avdiagnostisering

"Vi har sett att det finns en skam kopplad till att få en diag...

C-uppsatser
15 jul 2024

Personer med schizofreni särskilt utsatta för social exkludering

"Allmänheten behöver få mer information om sjukdomen för att m...

C-uppsatser
26 jun 2024

Fanny och Nataniele granskade mängder av Flashback-inlägg om socialtjänsten

"Vissa av trådarna hade upp till 700 kommentarer, där vissa sk...

C-uppsatser
22 maj 2024

Hur påverkar socionomutbildningen studenters psykiska hälsa?

Nelly Erdenback och Cornelia Sundelin har undersökt hur socionomstu...

C-uppsatser
15 maj 2024

Kuratorer om komplexiteten att bemöta våldsutsatthet

Studenterna Moa Boström och Amanda Löfstrand har undersökt hur kura...

C-uppsatser
7 maj 2024

Studenter granskar hur unga framställs i LVU-domar utifrån kön

"Handläggarna är nog inte medvetna om att de är så pass påverk...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.