Vem bär ansvaret för de utsatta ungdomarnas sexuella hälsa?

Förra året antog regeringen en nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) som ska omfatta hela befolkningen. Enligt strategin är sexuell hälsa en grundläggande del av den allmänna hälsan och välbefinnandet genom hela människans liv. För att uppnå det krävs att människor ges likvärdiga villkor och förutsättningar.

Men vem tar ansvaret för den sexuella hälsan i samhällets kanske mest utsatta grupp – ungdomarna som tvångsvårdas på Statens institutionsstyrelse?

Malin Lindroth är docent i Hälsa och samhälle vid Malmö Universitet. De senaste tio åren har hon forskat kring sexuell hälsa bland ungdomar i statlig tvångsvård och publicerat ett flertal studier och rapporter i ämnet. Hennes forskning visar att det finns faktorer som gör att de här ungdomarna kan behöva extra stöd kring frågor som rör sexualitet, och anser därför att kompetensen om sexuell hälsa måste höjas på Sis-hemmen. Samtidigt är det otydligt vem som bär det yttersta vårdansvaret för ungdomarna på hemmen.

Malinn Lindroth anser att kompetensen om sexuell hälsa måste höjas hos dem som arbetar med utsatta ungdomar och efterlyser examensmål kopplat till SRHR för alla yrkesgrupper inom socialt arbete.

– Det här är sårbara unga utan egen talan, som till skillnad mot sina jämnåriga är satta under tvångsvård och därmed borttagna från sitt vanliga sammanhang. Inom begreppet SRHR ryms rätten till hälsovård, rådgivning och preventivmedel. Men eftersom de här ungdomarna är inlåsta går de miste om vårdkontakter som de har tillgång till vardags, säger Malin Lindroth.

Hon är kritisk till att Sis aldrig velat sjukvårdsansvar, samtidigt som de som jobbar med ungdomarna inte alltid har kompetens för det, och efterlyser examensmål koppat till SRHR för alla yrkesgrupper inom socialt arbete.

– Sexualitet är en fundamental del av att vara människa. Att uppleva att man har en bra sexualitet, fri från våld och tvång, är bra för oss. Ska hälsans alla aspekter tillgodoses, måste även den sexuella hälsan tillgodoses, och då behövs utbildning i alla led, säger Malin Lindroth.

 Johan Ragnarsson är psykolog med lång erfarenhet av Sis. Han menar att den här gruppen ungdomar utgör en jätteliten grupp i samhället, men med ett enormt vårdbehov.

– År 2019 gjordes 1304 intagningar vid SiS ungdomshem varav 486 var flickor och 818 var pojkar.

Flera av dessa ungdomar behöver högspecialiserad vård och de flesta har behov av specialistpsykiatri. Enligt uppdraget ska vi inte syssla med psykiatri alls på Sis, men det gör man.

Många av ungdomarna som tvångsvårdas har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som autism eller ADHD. De allra flesta har även någon form av omsorgssvikt och saknar den grundläggande omsorg som man normalt får från sina föräldrar.

– Det här är väldigt trasiga ungdomar och livet kan ha behandlat dom väldigt illa. Föräldrarna har brustit och barnen kan ha vistats i miljöer där de själva utsatt eller blivit utsatta. Många övervärderar sin kunskap utifrån en erfarenhet av sexualitet som ibland kan vara väldigt stor, fast de i själva verket har en kunskap som är mindre än jämnåriga som haft en vanlig skolgång.

Enligt Johan Ragnarsson handlar det här inte om vanlig kunskapsbrist utan även om bristande skolgång. I bästa fall har de här ungdomarna trivts på lågstadiet, men inte mer. I kombination med föräldrarnas brist på ”positiv uppfostran” saknar därför många av ungdomarna de färdigheter som krävs för åka ut i livet och grunden att ta sig an livet.

Johan Ragnarsson är psykolog med tjugo års erfarenhet av behandling, utredning och handledning inom SiS.

– Om du kan ge ungdomen färdigheter att ta sig an livet, ta kontakt med myndigheter, möta motgångar, så minskar risken för återfall när man stöter på problem i livet som man inte kan hantera. I de här färdigheterna är en god sexuell hälsa en viktig spelare som är superviktigt för självbilden och självkänslan, oavsett läggning.

– Sexualitet är förankrat i vår självbild, hur vi ser på oss själva. Har man då svagheter, sätter det sig i självkänslan. Sexuell hälsa är ett av dom behov som inte går att gradera ned. Det är kopplad till själen och ett av våra mest grundläggande behov.

Johan Ragnarsson säger att arbetet med sexuell hälsa på Sis i dag är avhängt på vem som råkar arbeta där. Själv har han relativt goda erfarenheter från det hem arbetade på i flera år, då det fanns sjuksköterskor med utbildning i sexuell hälsa, som en del i sitt uppdrag. Men för att det inte bara ska bli en punktinsats som dör ut, krävs att allt från behandlingsassistenter till lärare, har kompetens i ämnet – vilket är långt från fallet i dag.

Statens intuitionsstyrelse har varit i blåsväder mer en än gång under de 27 år som myndigheten funnits. Och på senare tid har åtskilliga granskningar visat på missförhållanden på Sis runt om i landet. I FN:s barnrättskommittés senaste granskning av Sverige uttrycktes en oro över barns situation på institution och barnrättskommittén uppmanade bland annat Sverige att omgående upphöra med avskiljning för alla barn och att förbjuda avskiljning av barn i lagstiftningen. Något som fick landets barnrättsorganisationer att reagera, och i en skrivelse till Lena Hallengren kräva att regeringen omedelbart ska vidta åtgärder för barn placerade i SIS-hem.

Samtidigt kräver allt fler politiska partier tuffare tag mot barn och unga som hamnat i kriminalitet och en kommande utredning ska nu se över reglerna för sluten ungdomsvård. Bland annat föreslås Kriminalvården ska ta över ansvaret för Sis och att taket för maximal vårdtid höjs. I den kontexten kan det tyckas banalt att prioritera god sexuell hälsa.