Sara Nkwe Assarsson

Reporter

15 feb 2023

Gettyimages

Bild

15 feb 2023

15 feb 2023

TENDENS

Ryktesspridningen om socialtjänsten har tagit ny fart – hur kan det stoppas?

Det senaste året har en hetsig stämning mot den svenska socialtjänsten piskats upp på sociala medier. Trots försök att bemöta desinformationen syns inga tecken på att flödet är på väg att avta. Frågan: Hur ska man få slut på alla envisa rykten?

Sara Nkwe Assarsson

Reporter

15 feb 2023

Gettyimages

Bild

15 feb 2023

15 feb 2023

För nästan två år sedan var Kotada Yonus i Malmö en av de första som uppmärksammade ryktena som florerade på nätet: att svenska myndigheter kidnappar utländska barn. Han driver den arabiskspråkiga nyhetskanalen Akatarr som når omkring en halv miljon människor i Sverige, och han är frustrerad över att så lite har gjorts för att faktiskt försvara socialtjänstens arbete.

– Ingen förstår att det handlar om att skydda barnet. Och det gäller inte bara om muslimska familjer utan även om välbärgade, svenska familjer. Varför lanseras inte en enorm mediekampanj som visar barn som har ett bra liv här i Sverige? Det finns massor av invandrafamiljer som vill berätta den sidan, säger han.

Kotada Yonus ser det som en självklarhet att myndigheter ska finnas på de stora sociala medier-plattformarna.

– Den här kampen förs inte på marken utan på internet. Det räcker inte med någon enstaka artikel, översatt material eller att enskilda individer tar fighten. Det krävs en genuin insats av någon som både förstår budskapet och vet hur man når ut till målgruppen, säger han.

Fakta: Detta har hänt

I december 2021 tog en kampanj på arabisktalande sociala medier-konton fart. Kärnbudskapet var påståenden om att svenska myndigheter ”kidnappar” barn, framför allt från muslimska föräldrar. Syftet var att sprida misstro mot svenska myndigheter.

I Facebook-grupper och på Youtube spreds många människors berättelser, som påstod att socialtjänsten och förvaltningsrätten tagit deras barn utan anledning.

Socialförvaltningar i flera kommuner har blivit angripna av konton kopplade till våldsbejakande organisationer som bland annat uttalat hot om terrordåd i kommentarsfälten.

Myndigheter har bedömt uppgifterna som spridits som mycket allvarliga. Myndigheten för psykologiskt försvar bedömde kampanjen taktikanpassad och konstaterade att information använts som ett maktmedel för att vilseleda.

Ett stenkast från Aktarrs studio har kommunalrådet Sedat Arif (S) sitt tjänsterum på Stadshuset i Malmö. Efter att ha bemött desinformationen i ett klipp på sitt eget Tiktok-konto drabbades han, liksom många andra som försökt samma sak, själv av den hätska stämningen och valde till slut att stänga kommentarsfältet.

– Det blev ett obehagligt klimat. Jag ville helt enkelt inte att de som sprider osanningar skulle göra det kopplat till mitt inlägg, säger han.

Sedat Arif menar att Socialstyrelsen måste ta ett helhetsgrepp och ha en tydlig strategi för att förebygga hot och hat. Samtidigt tycker han att även lokala insatser behövs.

– Vi måste hjälpas åt, hela samhället. Den ideella sektorn är en viktig faktor, eftersom folk inte alltid har förtroende för myndigheter, säger han och fortsätter:

– När osanningar får fäste finns risk att folk inte söker hjälp. Det är viktigt att vi skapar broar och hjälper föräldrar att förstå att socialtjänsten finns för att stödja dem.

I början av februari presenterade regeringen ett åtgärdspaket. Bland annat fick Socialstyrelsen ett förstärkt uppdrag att motverka ryktesspridning och desinformation om socialtjänsten. I uppdraget ingår att ha nära dialog med Svenska Institutet, Myndigheten för psykologiskt försvar och myndigheten för stöd till trossamfund.

Ola Svenonius, på Statens forskningsinstitut, FOI, menar att det kan vara effektivt att engagera personer som ingår i de nätverk som är måltavlor för desinformationskampanjen. Det blir ett sätt att skapa en motrörelse.

– Det kan vara religiösa eller civila företrädare som har hög trovärdighet. Det är inte alltid det bästa för myndigheter att gå ut med egen information eller agera i sociala medier, då det kan göra mer skada än nytta, säger han.

LÄS OCKSÅ >>> Regeringen vill ta in ordningsvakter för att skydda socialsekreterare

Känslomässiga och uppseendeväckande nyheter, som när ett barn tas från föräldrarna mot deras vilja, får ofta ett starkt genomslag och att stoppa felaktig information eller rena lögner är inte helt lätt.

– Informationen styrs till stor del av sociala medier-jättar och det finns ingen möjlighet att stoppa den. Det är även en yttrandefrihetsfråga. Däremot har den aktör som är närmast problemet, i det här fallet socialtjänsten, ett ansvar att bemöta desinformationen. Det som är knepigt är att informationen kan se helt olika ut när personer från olika nätverk sprider en nyhet utifrån deras vinklar.

– Så vitt jag förstår det har nätverk som inte tidigare varit ihopkopplade radikaliserats under den här kampanjen. För att bemöta mer radikal information och den här typen av manipulativt beteende på nätverksnivå behövs insatser på en helt annan nivå än vad enskilda socialsekreterare kan göra.

För vissa socialkontor och även enskilda socialarbetare har desinformationen fått stora konsekvenser. I höstas spreds till exempel en video på Tiktok med en man som berättar att personer ska ha köpt vapen och sprängämnen för att begå ett attentat mot socialtjänsten i Göteborg. Ing-Marie Larsson, avdelningschef för socialförvaltningen Nordost i Göteborg, berättar att händelsen polisanmäldes, men ännu har ingen åtalats för brott. Hon menar att desinformationskampanjen och hoten har lett till en ännu tuffare arbetssituation.

– Det är redan ett svårt uppdrag att jobba med barnavård. Dessutom måste vi förklara bedömningen utifrån lagstiftningen när man gör ett ingripande i en familj. Mycket av vår tid går till att försvara svensk lagstiftning och det är inte alltid optimalt, säger hon.

Fakta: Regeringens förslag för att motverka LVU-kampanjen

Regeringen meddelade i början av februari att Socialstyrelsen får ett förstärkt uppdrag att motverka ryktesspridning och desinformation om socialtjänsten.

Myndigheten för psykologiskt försvar får i uppdrag att stärka förmågan att möta påverkanskampanjer. Vidare skärps straffet för våld eller hot mot tjänsteman samtidigt som förolämpning mot tjänsteman kriminaliseras.

Ett förslag till ökat skydd för offentliganställdas personuppgifter kommer att tas fram och regeringen har fattat beslut om en lagrådsremiss för att möjliggöra att ordningsvakter används i fler fall, som exempelvis på socialkontor.

Ing-Marie Larsson har arbetat inom socialtjänsten i mer än fyrtio år. Hon upplever att tilliten för det förebyggande arbetet är ofta stor, men vid stora ingripanden i människors liv är förståelsen mindre.

– Många har helt enkelt inte fakta om svensk lagstiftning, säger hon.

Hon får medhåll av Nina Rokan Brandelius (M) som är sitter i socialnämnden och kommunfullmäktige i Lidingö kommun.

– Ibland har familjerna själva inte förstått att de har begått våld. Många litar inte heller på processen, varken på utredningen, tolken eller tingsrätten. Det finns ingen tillit.

Hon menar att den största utmaningen är att många nekar till att de gjort något fel.

– Det blir en kulturkrock. En örfil kanske ingår i barnuppfostran i vissa länder men i Sverige är det ett brott, säger hon.

Nina Rokan Brandelius har själv blivit hotad för att hon tagit kampen mot de som sprider desinformation och falska rykten.

– Det handlar dels om LVU-föräldrar som inte har träffat sina barn på väldigt många år, dels om män vars fruar anmält dem för övergrepp. Det är mycket arga och farliga människor som upplever att de har blivit utsatta för orättvisa, säger hon.

LÄS OCKSÅ >>> Socialcheferna om ryktesspridningen kring socialtjänsten

Själv tror hon att det bästa sättet att hindra rykten från att få fäste är att fånga upp de personer som är måltavlor för desinformationen.

– Många väljer att tro på vad de hör i en Tiktok-video i stället för att ta reda på fakta. Får vi in dem på kurser, utbildningar och praktikplatser kan de lära sig svensk lag, säger hon.

Att det finns grupper i samhället, både inom landet och utomlands, som vill skada Sverige är Nina Rokan Brandelius övertygad om. Men hatkampanjerna har även ett ekonomiskt syfte, menar hon. Vissa tjänar pengar på sina Youtube- och Tiktok-kanaler och andra hittar affärsmöjligheter kopplat till återvändare eller personer som väljer att fly Sverige.

– Det finns väldigt mycket pengar i det här och kan handla om allt till banklån till att fixa boende i Egypten. Vi som går ut och slår hål på budskapet förstör deras business.

Barn som kommer i kläm när socialtjänsten inte kan utreda ett fall drabbas naturligtvis hårt av den pågående desinformationskampanjen. Forskaren Ola Svenonius menar också att den på längre sikt även utgör ett hot mot demokratin och riskerar att öka polariseringen i samhället.

– Vi får minoritetsgrupper som litar allt mindre på myndigheter vilket leder till ökad misstro på bred nivå, säger han.

Han får medhåll av Kotada Yonus som menar att hatet mot socialtjänsten utnyttjas av högerextrema grupper med syfte att smutskasta den svenska migrationspolitiken.

– De har alla samma mål och det är att förstöra Sveriges varumärke. Tyvärr har de lyckats och det är väldigt tråkigt. Tidigare förknippades svenska produkter, tjänster och varor med förtroende, men där är vi inte längre.

VILL DU PRENUMERERA? >>> Här finner du all information

Läs mer

Tema
20 maj 2024

Hackerattacken ett dråpslag för socialtjänsten i Vellinge

Verksamhetschefen: "Det skulle visa sig vara en situation vi a...

Aktuellt
17 maj 2024

”Skickar du polisen på mig kommer det säga poff”

Socialsekreteraren Anna Nordin blev dödshotad mitt under pågående s...

C-uppsatser
15 maj 2024

Kuratorer om komplexiteten att bemöta våldsutsatthet

Studenterna Moa Boström och Amanda Löfstrand har undersökt hur kura...

Läs även

Tendens
22 apr 2024

Färre vägar till att bli psykoterapeut: "Det här är ett jättebekymmer"

Vi listar vilka program och inriktningar som lagts ner på svenska l...

Tendens
16 jan 2024

Ny riktning i narkotikapolitiken: "Man sätter liv och hälsa i förgrunden"

Nolltoleransen förpassas till historien till förmån för mer skadere...

Tendens
11 dec 2023

Ny kunskap om riskgrupper och mörkertal inom spelberoende

Ny forskning ringar in skillnader mellan män och kvinnor. Anna Gord...

Tendens
9 okt 2023

Kris råder i ekonomin – men allt färre lever på försörjningsstöd

Skenande inflation, stigande matpriser och dyrare el – ändå är det ...

Tendens
22 aug 2023

Både risker och vinster med AI i det sociala arbetet: ”Kan skapa mer tid till kontakt”

När AI tar plats i det sociala arbetet finns mycket att vinna, men ...

Tendens
12 jun 2023

Kriminalvården eller Sis för grovt kriminella ungdomar – det säger forskarna

Är Kriminalvården bättre lämpad att ta hand om grovt kriminella ung...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.