Antalet socionomstudenter har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren – men lärartätheten har inte hängt med. Det visar en ny undersökning från Förbundet för Sveriges socionomutbildningar (FSSOC).
Daniel Nilsson Ranta, Fredrik Hjulström och Josefin Westerberg Jacobson. Foto: Press
Hur har då den här situationen uppstått? Fredrik Hjulström beskriver en kraftig expansion av socionomutbildningarna på landets lärosäten under de senaste 25 åren. När han själv studerade på 1990-talet fanns sex stycken– i dag är de 19, och ytterligare två diskuteras. Samtidigt har många utbildningar ökat intaget av studenter.
Att lärarkapaciteten inte vuxit i samma takt beror bland annat på minskade resurser per student. Dessutom har andra arbetsuppgifter tagit allt mer tid i anspråk, enligt Josefin Westerberg Jacobson.
– Vi har ett effektivitetskrav som innebär att vi ska göra mer per anställd varje år, och den administrativa bördan har ökat ordentligt inom akademin. Det här är en utmaning för oss – och, föreställer jag mig, för andra lärosäten.
Ett tredje problem är bristen på disputerade lärare och enligt Fredrik Hjulström är det inte bara en resursfråga.
– Det krävs en masterexamen för att kunna doktorera, och enligt en undersökning som gjordes för några år sedan var det bara omkring 2,6 procent av socionomerna som hade en sådan. Det kan jämföras med sjuksköterskorna, där omkring 50 procent har en masterexamen.
Daniel Nilsson Ranta bekräftar bilden.
– Det examineras inte tillräckligt många. I dag löser man det ibland genom att anställa personer som disputerat i närliggande ämnen, men man önskar ju att det på alla lärosäten fanns åtminstone en kärna av lärare som både är socionomer och disputerade i socialt arbete.
Vad krävs då för att vända utvecklingen? Fredrik Hjulström pekar på två åtgärder. Den ena är ökad finansiering av socionomutbildningen.
– Det är ett statligt ansvar. I dag får utbildningen ungefär lika mycket resurser som till exempel statsvetenskapliga utbildningar, vilket kan ifrågasättas. I Danmark har man nyligen skjutit till betydligt mer pengar för att höja kvaliteten.
Den andra åtgärden är mer långsiktig: att utbilda fler disputerade lärare, gärna med praktisk erfarenhet.
– Det här är ingen quick fix, men tempot måste öka. Tyvärr ser det inte helt ljust ut. Forte har tidigare satsat på en forskarskola för yrkesverksamma inom socialt arbete, men det verkar inte som att vi kommer att så se samma satsning igen i den nya forskningspropositionen.
