Desinformationen i arabiska kanaler om att svenska myndigheter stjäl barn har slagit hårt mot svensk socialtjänst. Här berättar tre socialkontor om hur de har hanterat ryktesspridningen inom sina verksamheter.
TOMAS AHLIN, SOCIALCHEF I BORLÄNGE KOMMUN:
Thomas Ahlin. Foto:Karin Richardsson
Vad säger du om att desinformation om socialtjänsten sprids?
– Det är trist med falska anklagelser och tråkigt att hantera. Vår personal har redan tuffa jobb, det här är inget de behöver. Samtidigt börjar vi bli alltmer vana vid hat och hot, så vi har rutiner för att hantera det, vilket känns tryggt. Vi har samlat ihop oss och informerat våra chefer i socialtjänsten om läget. Nu gäller det att skapa ett lugn och följa utvecklingen.
Märker personalen av detta i sitt arbete?
– Nej, det har de än så länge inte gjort. Vi har bett dem om hjälp och att de ska säga till om de hör något om detta. Vi behöver vara alerta och på tårna, men jag är trygg med att vi snabbt kan fånga upp signaler om det skulle sprida sig till Borlänge eftersom vi har kontakt med bland annat polis, politiker, andra verksamheter i kommunen samt civilsamhällesaktörer.
Är ni oroliga för personalen, att de ska utsättas för något?
– Nej, inte direkt orolig. Men det finns tyvärr alltid en risk i vårt arbete, en risk som ökat genom åren. Jag är trygg i de åtgärder vi vidtagit nu och tycker mest att det är tråkigt för hela socialtjänsten att man hamnar i ett negativt fokus.
LÄS MER >> Svagheter i förslaget som ska stärka socialarbetares skydd mot hot och våld
YVONNE THILANDER, SOCIALDIREKTÖR I NORRKÖPINGS KOMMUN
Yvonne Thilander. Foto: Fotofabriken.
Vad säger du om att desinformation om socialtjänsten sprids?
– Det är olyckligt eftersom informationen som når ut till folk inte stämmer. Vi har också svårt att möta anklagelserna eftersom de ofta kommer från enskilda individer i olika sociala kanaler, vilket gör det omöjligt att svara. Vi jobbar för att få bort rädslan för socialtjänsten som många bär på, men det här gör att den späds på vilket blir en uppförsbacke för oss.
Märker personalen av detta i sitt arbete?
– Nej, och det har inte försvårat deras arbete. Men det har funnits någon enstaka klient som har berättat för sin handläggare att personen kontaktats av andra som tycker att de borde fråga oss om dessa rykten.
Är ni oroliga för personalen, att de ska utsättas för något?
– Nej, eftersom den inte är riktad personligen mot någon. Tyvärr är dock våra handläggare luttrade när det kommer till att ta emot hot, så de ser inte alltid att ett hot är ett hot. Här får vi ligga på för att alla hot ska anmälas.
LINKÖPINGS KOMMUN (som efter en säkerhetsbedömning valt att svara skriftligt med kommunen som avsändare):
Vad säger ni om att desinformation om socialtjänsten sprids?
”Det är mycket olyckligt att det sprids felaktiga bilder av hur socialtjänsten i Sverige fungerar. Det här kan påverka relationen vi har med familjer och individer, eftersom vårt arbete bygger på förtroende. Att omhänderta ett barn är inget lättvindigt beslut. Det föregås av en grundlig utredning, där det viktigaste är att säkerställa att barnets behov av skydd och stöd kan tillgodoses. Ytterst är det domstolen som beslutar om LVU, men det är socialtjänsten som ansöker om vård med stöd av LVU, verkställer domstolens beslut och har ansvar för att följa upp barnets situation och utveckling” skriver Linköpings kommun i en skriftlig kommentar till Socionomen.
Märker personalen av detta i sitt arbete?
”Personalen följer naturligtvis det som rapporteras i media och det väcker frågor och viss oro. I dagsläget har vi inga signaler om att det försvårat vårt arbete, men vi kommer naturligtvis att följa det löpande.”
Är ni oroliga för personalen, att de ska utsättas för något?
”Vi gör alltid riskbedömningar inför ett omhändertagande med stöd av LVU och vi kommer löpande att följa hur desinformationen påverkar vår verksamhet.”
LÄS OCKSÅ >> Oro bland medlemmar efter påverkanskampanj mot socialtjänsten
Fotnot: Flera socialchefer i landets kommuner, som vi varit i kontakt med, har avböjt att medverka i några intervjuer.
