Psykisk och stressrelaterad ohälsa ökar bland kvinnliga akademiker. Särskilt utsatta är socialsekreterare, kuratorer och psykologer.
Socionomen
8 dec 2021
Sjukskrivningarna ökar snabbast bland kvinnliga akademiker, visar en ny rapport från Saco, och ett antal yrkesgrupper utmärker sig med särskilt höga sjuktal. I samtliga fall handlar det om kontakt -och relationsyrken där socialsekreterare, psykologer, präster och pastorer verkar vara särskilt utsatta. Även kuratorer och diakoner sticker i ut i statistiken.
Den psykiska och stressrelaterade ohälsan är oftast kopplat till hög arbetsbelastning utan möjlighet till återhämtning. Slimmade organisationer och hög arbetsbelastning tros vara en viktig bakomliggande orsak till utvecklingen. Vanligast är sjukskrivningarna i kommunal sektor, där kvinnor är i majoritet och där det ofta råder stor brist på personal
Generellt ökar sjukfrånvaro med stigande ålder, men i rapporten framkommer att det framför allt är yngre kvinnor, utan barn, med högre utbildning mitt i karriären, som drabbas av stressrelaterad psykisk ohälsa.
En förklaring som ges i rapporten är att personer som söker sig till människovårdande yrken generellt sett drivs av en prosocial motivation – alltså en vilja att hjälpa och engagera sig i andra människors problem. Prosocialitet kan även ha en koppling till hur den enskilde förhåller sig till sin yrkesroll. En möjlig hypotes skulle därför kunna vara att prosocialt beteende är en viktig faktor som bidrar till skillnaderna i stressrelaterade sjukskrivningar i kontaktyrken jämfört med andra yrken.
Samtidigt som de stressrelaterade diagnoserna bland akademiker skjutit i höjden, ökade andelen avslag på ansökan om sjukpenning bland dem med psykiatrisk diagnos kraftigt mellan 2015–2020. Detta på grund av en förändrad tillämpning av sjukförsäkringen.
Försäkringskassan konstaterar även i sina rapporter att psykiatriska diagnoser leder till längre sjukskrivningar än de flesta andra sjukdomar och att längden på sjukskrivningarna har ökat över tid. Utmattningssyndrom innebär ofta minst halvårslånga sjukfall, jämfört med akuta stressreaktioner som vanligtvis blir kortare. Men det är utmattningssyndromen, ofta i kombination med depression eller andra somatiska symtom, som har ökat snabbast.

I grafiken ovan definieras yrkesgrupperna av SSYK 2012 och avser yrkeskod 2 och 3 på en siffernivå. Källa: Försäkringskassan.
Socionomen
8 dec 2021
Läs mer

Så ska Kriminalvården få sexualbrottsdömda att leva ett vanligt liv
Ny metod testas där man till viss del behöver samhällets hjälp – me...
Läs även

”Berättelsen om klassamhället har skrivits om”
Elina Pahnke aktuell med boken Alla ska äta, om vem som kan äta sig...

Boktips: Så har synen på föräldrarollen förändrats genom decennierna
Författaren Maja Larsson följer föräldraskapets utveckling från 170...

Utredning om existentiell hälsa klar – fyra områden lyfts fram
Folkhälsomyndighetens utredare: "Nu kan vi ta det här begreppe...

Filmtips: Brittisk socialrealism när den är som bäst
Brittiska regissören Andrea Arnold återigen aktuell med ny film om ...