Socionomen

3 dec 2021

3 dec 2021

Pandemin förändrade svenskarnas vilja att hjälpa

Restriktioner och hemarbete förändrade vårt sociala beteende under Covid-19-pandemin. Men trots krissituationen förändrades även svenskarnas medborgerliga engagemang.

Socionomen

3 dec 2021

3 dec 2021

I en undersökning gjord under pandemin har forskare från elva länder undersökt hur vi som individer tagit särskild hänsyn och engagerat oss. Den svenska delen har letts av forskare från Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Resultaten visade att det svenska frivilliga arbetet gick ner under pandemin och att övriga former av engagemang var ganska oförändrade. Krismedvetenheten kan eventuellt ha blivit lägre på grund av att Sverige hade ”lättare” restriktioner.

– En del av resultatet kan vara att vi förlitade oss mycket på frivillighet och ansvarstagande beteende, istället för hårda restriktioner, säger Johan Vamstad, forskare vid Centrum för civilsamhällesforskning vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, i ett pressmeddelande.

Johan Vamstad har lett den svenska delen av den internationella studien och säger att det bara var 76 procent som aktivt sa sig hålla avstånd till andra människor, i jämförelse med över 90 procent i många andra länder.

– Så detta med att svenskar är särskilt tillitsfulla och ansvarstagande ska nog tas med en nypa salt, vi är troligen inte bättre än andra, säger Johan Vamstad.

De svenska resultaten visar att det uppstod en del nya aktiviteter, bland annat självisolering och hjälp till personer som inte kunde gå ut och handla eller gå ut med hunden. Just att hjälpa en vän i nöd och hjälpa till med vardagliga sysslor rankades högt.

Ur studien finns slutsatser att ta med inför eventuella kommande kriser

Politiska konsekvenser

  • Att kostnaden för lönesubventioner och annat krisrelaterat finansiellt stöd kan vara en bra investering, eftersom det ger en grundläggande trygghet vilket främjar förtroende och generositet.
  • Att påståenden om de positiva effekterna av högt generellt förtroende och frivillighet bör ses med försiktighet i en tid av kris. Svenskar följde visserligen frivilliga hälsoråd som social distansering, men inte lika mycket som andra länder med liknande regler.
  • Att lätta restriktioner kan signalera att det inte är så allvarligt, vilket kan leda till att människor fortsätter som vanligt med sina beteenden.

 

 

 

Läs även

ADHD
26 jan 2022

Adhd – en historiskt omtvistad diagnos

Genom historien har läkare och psykologer slagit fast att en stor g...

Aktuellt
25 jan 2022

Programmen som kan förebygga psykisk ohälsa hos barn

Nu finns det visst vetenskapligt stöd för att flera föräldraskapspr...

ADHD
24 jan 2022

”Ett välplanerat SIP-möte gynnar barnen och sp...

En samordnad individuell plan (SIP) är ofta ett fungerande verktyg ...

Aktuellt
24 jan 2022

Nyanlända mammor och barnfattigdom i ny podcast för ...

Barn till ensamstående utrikesfödda mammor växer oftare upp i barnf...

ADHD
19 jan 2022

Forskarna överens: ”Socialtjänstens kunskap om...

I vårt tema 'Möta adhd' konstaterar Sveriges främsta experter att s...

Aktuellt
18 jan 2022

Stödtelefon ska hjälpa socialsekreterare med placera...

Skillnaden mellan placerade barn och deras jämnåriga är fortsatt st...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.