Pandemin förändrade svenskarnas vilja att hjälpa

Restriktioner och hemarbete förändrade vårt sociala beteende under Covid-19-pandemin. Men trots krissituationen förändrades även svenskarnas medborgerliga engagemang.

Socionomen

3 dec 2021

3 dec 2021

I en undersökning gjord under pandemin har forskare från elva länder undersökt hur vi som individer tagit särskild hänsyn och engagerat oss. Den svenska delen har letts av forskare från Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Resultaten visade att det svenska frivilliga arbetet gick ner under pandemin och att övriga former av engagemang var ganska oförändrade. Krismedvetenheten kan eventuellt ha blivit lägre på grund av att Sverige hade ”lättare” restriktioner.

– En del av resultatet kan vara att vi förlitade oss mycket på frivillighet och ansvarstagande beteende, istället för hårda restriktioner, säger Johan Vamstad, forskare vid Centrum för civilsamhällesforskning vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, i ett pressmeddelande.

Johan Vamstad har lett den svenska delen av den internationella studien och säger att det bara var 76 procent som aktivt sa sig hålla avstånd till andra människor, i jämförelse med över 90 procent i många andra länder.

– Så detta med att svenskar är särskilt tillitsfulla och ansvarstagande ska nog tas med en nypa salt, vi är troligen inte bättre än andra, säger Johan Vamstad.

De svenska resultaten visar att det uppstod en del nya aktiviteter, bland annat självisolering och hjälp till personer som inte kunde gå ut och handla eller gå ut med hunden. Just att hjälpa en vän i nöd och hjälpa till med vardagliga sysslor rankades högt.

Ur studien finns slutsatser att ta med inför eventuella kommande kriser

Politiska konsekvenser

  • Att kostnaden för lönesubventioner och annat krisrelaterat finansiellt stöd kan vara en bra investering, eftersom det ger en grundläggande trygghet vilket främjar förtroende och generositet.
  • Att påståenden om de positiva effekterna av högt generellt förtroende och frivillighet bör ses med försiktighet i en tid av kris. Svenskar följde visserligen frivilliga hälsoråd som social distansering, men inte lika mycket som andra länder med liknande regler.
  • Att lätta restriktioner kan signalera att det inte är så allvarligt, vilket kan leda till att människor fortsätter som vanligt med sina beteenden.

 

 

 

Socionomen

3 dec 2021

3 dec 2021

Läs mer

Debatt
4 apr 2025

"Aktivitetsbaserade arbetsplatser måste ifrågasättas"

Svårt för klienter att öppna sig om samtalsmiljön inte upplevs som ...

Socialt arbete
2 apr 2025

Här får klienterna beroendevård alldeles utanför dörren

På boendet Victor i Göteborg har man krokat arm med ett mobilt LARO...

Debatt
1 apr 2025

"Vi måste uppmärksamma barn med dubbla risker"

Mer behöver göras för att hjälpa barn där risk för misshandel är sä...

Läs även

Aktuellt
31 mar 2025

”Berättelsen om klassamhället har skrivits om”

Elina Pahnke aktuell med boken Alla ska äta, om vem som kan äta sig...

Aktuellt
28 mar 2025

Boktips: Så har synen på föräldrarollen förändrats genom decennierna

Författaren Maja Larsson följer föräldraskapets utveckling från 170...

Aktuellt
21 mar 2025

Utredning om existentiell hälsa klar – fyra områden lyfts fram

Folkhälsomyndighetens utredare: "Nu kan vi ta det här begreppe...

Aktuellt
19 mar 2025

Filmtips: Brittisk socialrealism när den är som bäst

Brittiska regissören Andrea Arnold återigen aktuell med ny film om ...

Aktuellt
14 mar 2025

Så ska Östersund få personalen att stanna

Positiv utveckling i personalomsättningen bland akademiker i Östers...

Aktuellt
12 mar 2025

Håller Umeå på att bli mer utsatt för gängkriminalitet?

Umeå har hittills inte haft lika stora problem som andra städer – m...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.