Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att se över införandet av en socialtjänstdataregisterlag. Hur ser vinsterna kontra riskerna ut? Vi frågade Mona Heurgren, chef på Socialstyrelsen, som deltar i utredningsarbetet.
Fakta: Mona Heurgren
Gör: Chef för register och statistik på Socialstyrelsen.
Aktuell med: Arbetar med att utreda hur införandet av socialtjänstdataregisterlag ska gå till.
Vilken typ av data kommer socialtjänstdataregisterlagen omfatta?
– Vi samlar redan i dag in ganska många individuppgifter på personer som får insatser inom socialtjänstens område. På min avdelning har vi idag sex socialtjänstregister. Lagen skulle ge oss möjlighet att samla in fler uppgifter.
– Det skulle kunna handla om fler uppföljningsbara uppgifter kring öppna insatser för barn och unga, ökad uppgiftsinsamling kring personer inom missbruks- och beroendevården, eller detaljerad information om kommuners och vårdgivares olika åtgärder och varför de satts in.
LÄS OCKSÅ >>> Nytt lagförslag luckrar upp sekretessen
Vad ser ni för risker med att samla in fler uppgifter?
– För det första handlar det ju om integritetsperspektivet men sedan finns det också ett kvalitetsperspektiv. Det behöver vara tydligt varför en uppgift ska samlas in för att kunna få kvalitet i uppgifterna.
Vilka är de största fördelarna med att införa en socialtjänstdataregisterlag?
– Vi har i dag en lagstiftning som inte är helt tydlig kring när data får användas. Det hoppas vi att den här lagen ska klargöra. Sedan tror vi också att de register vi har kan bli bredare och djupare och mer moderna. De sex register vi har i dag är olika och kan försvåra att vi får en helhetsbild. Man kan i stället tänka sig ett större register som inkluderar flera områden.
Socialstyrelsens utredning görs tillsammans med flera aktörer, bland annat kommunerna, privata vårdgivare, SKR och E-hälsomyndigheten. Uppdraget ska delredovisas i maj 2025 och slutredovisas i januari 2026.
