Våldet i nära relationer har ökat under coronapandemin visar larmrapporter runtom i världen. Så även i Sverige. Genom VKV, Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer, utbildas alla inom hälso- och sjukvård och tandvård i att ställa frågor om våld. Webbutbildning har blivit räddningen under covid-19.
- Man kan se ett mönster av våld och kontroll av kvinnan. Oftast har det skett en eskalering före mordet av tätare och grövre misshandel, ökad alkoholkonsumtion.
Hon genomför just nu en studie av alla domar åren 2000 till 2016 om dödligt våld i nära relationer i Västra Götalandsregionen. Syftet är att finna riskfaktorer för att kunna förebygga detta våld. Vad sker i upptrappningen före mordet? Av de 59 fall som Viveka och hennes forskarkollegor vaskat fram ur samtliga mordfall hade nästan alla kvinnor varit i kontakt med vården eller andra myndigheter innan de mördades. Hade hälso- och sjukvården, socialtjänsten eller polisen kunnat se och uppmärksamma varningstecken i förväg?
– Man kan se ett mönster av våld och kontroll av kvinnan. Oftast har det skett en eskalering före mordet av tätare och grövre misshandel, ökad alkoholkonsumtion, säger Viveka.
Ta anhöriga på allvar
En viktig sak att uppmärksamma är när anhöriga slår larm, betonar hon:
– Ganska få anhöriga har slagit larm, de har en hög tröskel. Med tanke på det bör man vara väldigt uppmärksam när de väl slår larm. Då pågår förmodligen mycket mer än vad som framgår vid en första anblick.
Kvinnor som dödar har ofta själva blivit misshandlade av offret lång tid innan. De dödar i självförsvar eller för att de har fått nog.
– Kvinnliga mördare är väldigt sällan kontrollerande. Vid mäns våld i nära relationer har kontroll däremot en stark koppling till dödligt våld, anser Viveka.
Ofta är det när kvinnan bestämt sig för att separera och mannen inser att han håller på att förlora kontrollen som han väljer att förgöra henne.
Våldet ökar i kristider
Ann Wolmar, Carina Eliason och Jennie Malm Georgson tar emot i VKV:s konferensrum, med tomma stolar emellan. Våld i nära relationer förekommer tyvärr alltid men under kristider vet man från tidigare studier och statistik att våldet ökar. Coronapandemin drabbar hela världen, frågan är hur?
– Det är för tidigt att uttala sig om vad Coronakrisen kommer att medföra. Vi vet att samtalen till BRIS, tjejjourer och kvinnojourer har ökat. Fler är isolerade i hemmen och därmed mer hänvisade till kontrollerande partners med ett våldsutövande beteende, säger Ann Wolmar, socionom och utvecklingsledare, och tillägger:
– Dålig ekonomi, arbetslöshet, permitteringar, konkurser, oro för framtiden, minskad kontakt med andra, ökat drogmissbruk och andra negativa livsförändringar ökar risken för våld.
Redan kan man se att våldet intensifieras för redan utsatta grupper.
– Vi på VKV arbetar inte direkt med personer som upplevt våld utan med personalen som möter dem. Det är först i efterhand vi kommer att ha facit över konsekvenserna under corona, säger Ann.
45 000 ska lära sig fråga om våld
VKV har ett viktigt uppdrag – mer än någonsin nu på grund av de ökade stressnivåer som covid-19 för med sig i samhället. VKV ska nämligen utbilda alla cirka 45 000 anställda inom Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och tandvård i att rutinmässigt ställa frågor om våld. Inte bara till dem man misstänker har skador orsakade av våld, utan till alla.
– Det visar att hälso- och sjukvårdspersonal har kunskap och kan bemöta personer med erfarenhet av våld i nära relationer, säger Carina Eliason, socionom och områdeschef på VKV. Vi har tagit fram regionala medicinska riktlinjer för hur vi ska arbeta med våld i nära relationer. Det är unikt i Sverige vad vi vet.
– Den som är utsatt vill få frågan. Även om de inte vågar berätta första gången startar en mental process, menar Jennie, utvecklingsledare och socialpsykolog.
Våld påverkar hälsan men det är inte alltid symptomen sätts i relation till våldet och därför är det viktigt att lära sig se bakom symptom som till exempel magont, ångest, fetma, rökning.
Normalt sett uppskattas det att endast cirka 20 procent av all misshandel kommer till polisens kännedom. Under coronapandemin är mörkertalet förmodligen ännu större. Men Sverige har en fördel jämfört med de flesta andra länder:
– Vi är väldigt glada att de inte stängde grundskolan. Barnen har haft möjlighet till sina vanliga rutiner och de redan utsatta barnen har kunnat bli sedda av trygga vuxna inom skolan, säger Jennie.
Alla tre har en bakgrund med kliniskt arbete på Utväg Skaraborg. Jennie arbetar fortfarande en kväll i veckan med män med aggressions- och våldsproblematik. Ann har främst arbetat med stödsamtal till våldsutsatta kvinnor och Carina med stöd till barn och ungdomar som utsatts för eller har bevittnat våld.
Hittills har utvecklingsledarna på VKV arbetat fram gemensamma riktlinjer inom fyra områden: våld i nära relationer, barn som far illa eller riskerar att fara illa inklusive barn som har bevittnat/upplevt våld, handläggning vid akuta sexuella övergrepp mot barn/vuxen och hedersrelaterat våld och förtryck.
– Vi skulle precis genomföra en stor utbildningssatsning för alla 204 vårdcentraler och 130 rehabmottagningar i regionen när covid-19 omöjliggjorde det, säger Carina.
Webbutbildningar fick ersätta fysiska
Utbildningarna fick ställas in. I stället har man utvecklat livesända webbutbildningar. Tre grupper har redan gått och fler är på gång.
– Vi är glada att vi lyckades ställa om så snabbt, säger Jennie.
Alla får en basutbildning om våld i nära relationer och de som gör hälso- och sjukvårdsbedömningar får även en metodutbildning om att ställa rutinmässiga frågor. Som stöd i arbetet finns de medicinska riktlinjerna, de finns på VKV:s hemsida. I ”Handbok om våld i nära relationer” beskrivs själva metoden. Där kan man steg för steg se hur man går till väga i olika situationer med barn och vuxna som behöver hjälp.
– Det viktigaste är att ställa rutinmässiga frågor om våld till alla patienter vi möter. Beroende på svar får man ställa följdfrågor för att få en bild av hur våldet ser ut idag, göra en riskbedömning, informera om att det finns hjälp att få och ingjuta hopp om förändring, säger Ann.
- Det är extremt spänd stämning hemma. Både jag och pappa är hemma. Han går bara runt och är arg på grund av corona. Han blir jättearg på mig om jag nyser eller hostar och skriker på mig då. Jag vet inte vad jag skall göra.
Tjejjouren Väst är en av de jourer som märkt av ett ökat behov av stöd under corona. Den ideella föreningen stöttar unga tjejer via en nätbaserad chatt. De har hemsida, facebook, instagram och appen Stella. Medelåldern är tjejer mellan 14 och 16 år men även betydligt yngre barn och unga vuxna vänder sig till jouren.
– Samtalen till vår chatt har mer än fördubblats i mars–maj jämfört med samma period i fjol, säger Josephine Kollén kommunikationsansvarig.
– I mitten av mars då antalet smittade och döda i covid-19 steg och högstadieskolor och gymnasier stängde fick alla panik. Det märktes att det var väldigt jobbigt hemma.
”Det är extremt spänd stämning hemma. Både jag och pappa är hemma. Han går bara runt och är arg på grund av corona. Han blir jättearg på mig om jag nyser eller hostar och skriker på mig då. Jag vet inte vad jag skall göra.”
– Den ökade oron gör att vi har chatten öppen två dagar extra utöver de tre kvällar vi har öppet i vanliga fall, säger Josephine.
20 nya volontärer
Under våren har man utbildat 20 nya volontärer.
– Många volontärer vill vara den person de önskar att de själva hade kunnat vända sig till när de var yngre och hade problem, säger Josephine, som själv började som volontär för fyra år sedan.
Det är en fördel att volontärerna nästan är i samma ålder som de som söker stöd eftersom många unga drar sig för att kontakta vuxna.
Oron rör alltifrån effekter på sommarjobb och uppkörningar som ställs in till förhöjda stresshormoner och konflikter i familjen. Föräldrar som går över gränsen och säger eller gör kränkande saker mot sina barn eller mot varandra. Barn som lever i familjer där det förekommer våld och sexuella övergrepp har blivit ännu mer utsatta på grund av den sociala isoleringen.
”Pappa är hemma hela tiden nu och mamma är hemma hela tiden nu. Pappa kan vara dum mot mamma hela tiden nu. Han skriker, slår, är arg. Och nu kan han göra det hela tiden för hon är inte på jobbet.”
– De är livrädda för att hamna hos skolkurator, polis eller BUP. En orosanmälan är inte kalas för unga. Det tar ofta jättelång tid innan en utredning är klar och under tiden måste de oftast vara kvar i sin familj där de far illa, säger Josephine.
Många barn och unga spenderar mer tid på nätet under coronapandemin. De löper därför en ökad risk att komma i kontakt med personer som kan verka trevliga till en början men som sedan pressar dem på nakenbilder och annat.
England ses som förebild
Tillbaka hos Viveka Enander som arbetar hemifrån så mycket som möjligt under pandemin. Under våren har hon intervjuat många anhöriga till våldsoffren. Hon anser att vi behöver tänka förebyggande i stort och ser en förebild i hur man arbetar med våld i nära relationer i England:
– Där samlas alla parter, vårdpersonal, socialtjänst, polis och gör en gemensam riskbedömning när en person utsatts för våld.
Viveka önskar sig en liknande samordning i Sverige, inte minst för drabbade familjer.
– Varje kommun eller region skulle ha all kompetens samlad i en krisgrupp för traumatiska dödsfall i familjen. I det akuta läget bör socialtjänsten få göra en omedelbar vårdnadsöverflyttning utan förövarens godkännande. Har man dödat den andra föräldern så tänker jag att man har förverkat sin rätt att vara förälder.
– Jag önskar att varje drabbad familj skulle få en lots, till exempel en kurator, som följer och samordnar allt.
Uppskattningsvis dödas i genomsnitt 17 kvinnor och fyra män som en konsekvens av våld i nära relationer i Sverige varje år, enligt VKV. Att coronapandemin får långtgående konsekvenser, inte bara för dem som drabbas av covid-19 och hamnar i respirator, står klart men exakt vilka följder den får på våld i nära relationer kan man än så länge bara ana sig till.
