När Stadsmissionen nu presenterar Fattigdomsrapporten för 2022 så är det mot bakgrund av särskilt oroliga tider. Två år av pandemi ligger i ryggen, det pågår ett ryskt invasionskrig i Ukraina och enligt SCB upplever vi den högsta inflationstakten på tre-fyra decennier. Med det har människor som redan lever i stor ekonomisk utsatthet fått det ännu tuffare – priset ökar snabbt på det mest basala, livsmedel som kött, mjölk, bröd, ägg, smör och spannmål blir dyrare.
Det är också det – stöd relaterat till mat – som fortsatt utgör den vanligaste insatsen hos Stadsmissionen. Enligt rapporten upplever man nu en kraftig ökning på flera områden – man serverar fler måltider och får fler förfrågningar om livsmedel och om medlemskap i Matmissionen – Stadsmissionens sociala matbutik där medlemmarna erbjuds livsmedel för en tredjedel av ordinarie butikspris. Samtidigt varnar Stadsmissionen för att situationen kan komma att förvärras.
”Verksamheterna beskriver en tydlig förändring men säger också att vi troligen inte har börjat möta alla konsekvenser av den höga inflationen ännu”, skriver man i rapporten.
LÄS OCKSÅ >>> Risk för prischock för ekonomiskt utsatta – som nu blir ännu fattigare
I rapporten larmar man också om en osynlig grupp som faller genom välfärdssamhällets sociala skyddsnät, ”de ohjälpta” eller ”icke-mottagarna”. Det handlar om personer som trots att de sannolikt har rätt till stöd från det svenska välfärdssystemet ändå inte får det. Enligt Stadsmissionen rör det sig om personer som har tappat sin tilltro till samhället och därför väljer att inte ta kontakt, eller personer som inte fångas upp av det offentliga på grund av psykisk ohälsa eller beroendeproblematik. Upp emot elva procent av Stadsmissionens uppmätta insatser (totalt 500 000 mellan 2015 och 2021, reds anm) riktar sig till den här gruppen. Sannolikt finns det dock ett stort mörkertal.
”Trots att elva procent av våra insatser går till gruppen vet vi idag väldigt lite om dess fullständiga omfattning och storlek. En europeisk översikt talar om att andelen icke-mottagare ofta är cirka 50 procent och att utsatta grupper i högre utsträckning än andra tenderar att vara icke-mottagare”, skriver man i rapporten, och fortsätter.
”Oavsett hur stor gruppen faktiskt är i Sverige kan vi konstatera att det visar på ett omfattande samhällsproblem, systemfel och slöseri av mänsklig potential.”
LÄS OCKSÅ >>> Här kan du ta del av rapporten i sin helhet
