I lagrådsremissen föreslår regeringen att utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner ska få motsvarande förstärkta straffrättsliga skydd som till exempel poliser har idag genom straffbestämmelserna om våld eller hot samt förgripelse mot tjänsteman.
Det handlar om socialtjänstpersonal, hälso- och sjukvårdspersonal, räddningstjänstpersonal och utbildningspersonal inom skolväsendet och högskolan.
– Det är en brottslighet som naturligtvis är allvarlig i sig, men eftersom de här brottsoffren bär en särskilt viktig funktion i samhället blir det också ett angrepp mot vår demokrati och på vårt öppna, fria samhälle, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) till TT.
– Då är det viktigt att vi i lagstiftningen markerar hur allvarligt vi ser på den typen av angrepp.
LÄS OCKSÅ >>> Ryktesspridningen om socialtjänsten har tagit ny fart – hur kan det stoppas?
Lagskärpningarna ska ge starkare skydd för bland annat socialtjänstpersonal, till exempel socialsekreterare, fältassistenter, kuratorer och behandlingsassistenter.
– Medarbetare i socialtjänsten ska kunna utföra sitt viktiga arbete utan att vara rädda för hot eller våld. Med den här skärpningen ger vi medarbetarna bättre möjligheter att fokusera på sitt arbete med att stödja och skydda barn, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall i ett pressmeddelande.
Akademikerförbundet SSR ställer sig positivt till lagförslaget, men anser att regeringen måste göra mer för att skydda socialtjänstpersonal som ofta får utstå hot och trakasserier.
– Det är bra att regeringen agerar, men detta får inte vara det enda sättet att öka tryggheten för socialsekreterarna. Vi ser ett allvarligt läge med ökande hot, hat och desinformation mot socialtjänsten, säger Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR, och fortsätter.
– Regeringen måste presentera fler konkreta åtgärder för att garantera säkerheten för landets socialsekreterare. Det kan inte vara upp till 290 kommuner att hantera.
