Den 29 oktober 2024 tar en ensam socialsekreterare i Mellerud plats i ett av kommunens säkra besöksrum. Hon är rädd. Klienten hon ska möta har ett känt våldskapital och sist de sågs hotade han att döda henne.
Vad som föregick händelsen då en socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i Mellerud knivskars råder delade meningar om. Ord står mot ord, visar kommunens egen utredning. Klart är att klienten även tidigare hotat socialtjänstens medarbetare och hade ett känt våldskapital.
Tidigare besök av klienten hade också setts som riskbesök och för ett halvår sedan hade man väktare på plats på grund av samma klient. Ändå gjordes ingen ordentlig riskbedömning. trots att tidigare Tanja Mattsson är socialchef i Mellerud:
– Det är det som gått mest snett här, att det inte gjorts någon riskbedömning. I övrigt visar utredningen att våra rutiner till stor del följts. Larmet har till exempel tagits med in i besöksrummet och en kollega har meddelats om mötet, berättar hon.
I dag blev det också klart att Arbetsmiljöverket gör en åtalsanmälan mot Melleruds kommun.
För att förstå händelseförloppet behöver vi backa en vecka, till den 21 oktober då klienten dyker upp i receptionen, missnöjd med att ha fått avslag på sin ansökan om försörjningsstöd. Han vill ha kontakt med enhetschefen och sin socialsekreterare som båda kom till receptionen. Under samtalet riktar han hot mot socialsekreteraren: ”Jag ska döda dig.” säger han.
Efter det är socialsekreteraren rädd. Enhetschefen ber socialsekreteraren att boka in ett nytt besök med klienten. Enligt socialsekreterarens version av händelseförloppet avfärdas hotet av enhetschefen. Hon frågar om riskbedömning inför kommande möte, men får till svar att det inte behövs då hoten bara var ”något klienten sa i affekt. Att det var som ett skällsord.”. När socialsekreteraren frågar om hon får ta med sig någon på mötet blir svaret att hon kan ta med sig förste socialsekreterare ”om hon anser det nödvändigt.”
Efter samtalet med enhetschefen är socialsekreteraren upprörd. Hon ringer en anhörig och pratar även med medarbetare om bemötandet från chefen. När arbetsdagen är slut ber hon en kollega att få sällskap på vägen hem.
Enhetschefen däremot menar att socialsekreteraren ombads att boka in en tid då även förste socialsekreterare kunde vara med, så att de kunde vara två i mötet. Socialsekreteraren uppmanas också göra en anmälan i arbetsmiljösystemet KIA och enhetschefen erbjuder sig att följa med och göra en polisanmälan. Meningarna går isär även kring den dialogen men det landar i att socialsekreteraren rapporterar händelsen i KIA, men inte gör en polisanmälan.
Under dagarna som kom tog socialsekreteraren upp hoten vid flera tillfällen med såväl andra medarbetare som med förste socialsekreterare och enhetschefen. Även här går vittnesmålen om vem som sagt vad och varför ingen riskbedömning gjorts isär. Klart är att socialsekreteraren känt sig pressad att ta mötet själv.
Besöksrummet där socialsekreteraren tar emot klienten har flyktväg men inget skyddsglas. Hon har med sig larmet och har sett till att det finns en kollega i receptionen utanför. Under mötet är klienten hotfull och plockar sedan upp en kniv. Han går mot socialsekreteraren som försöker nå flyktvägen. Larmet hinner hon inte trycka på och hon tappar passerkortet varpå klienten kommer i kapp och går till attack. Räddningen blev kollegan i receptionen som får upp dörren, får ut socialsekreteraren och lyckas stänga dörren om klienten. Då upptäckte de blodet.
Tanja Mattsson.
Socialsekreteraren fördes till sjukhus och kunde komma hem senare samma dag. Hon är dock fortfarande sjukskriven. Enhetschefen är avstängd tills vidare. För socialchef Tanja Mattson ligger nu fokus på att prata med hela personalgruppen om vad som hänt och försöka normalisera läget. Hon ser inte att exempelvis hög arbetsbelastning eller begränsad budget skulle ligga bakom händelserna.
– Vi ligger bra till när det gäller arbetsbelastning, även om man alltid kan uppleva att man vill göra mer, säger Tanja Mattsson.
Vad tänker du om det som hänt?
– Man blir bestört så klart. Det här är sådant som inte får hända och det visar hur viktigt det är att ta riskerna på allvar, säger hon.
Vad kommer ni att göra för att något liknande inte ska hända igen?
– Just nu lägger vi sista handen vid en handlingsplan, utifrån det som kommit fram i utredningen. Det som hänt visar hur viktiga riskbedömningarna är, och att man aktivt tränar på olika typer av krishändelser. Inte bara gå igenom dem vid ett APT.
