Coronakrisen slår hårt mot branscher som anställer många unga. Det drabbar särskilt de mindre resursstarka.
Att gå från studier till arbetsliv är en av de största förändringarna i en människas liv. Nu ska vuxenlivet börja! Att ta det klivet när arbetsmarknaden är i gungning kan vara svårt. Och just nu gungar det rejält. Statistik från Statistiska centralbyrån visar att arbetslösheten bland unga mellan 15–24 år var 9,3 procent under tredje kvartalet 2020, jämfört med 7,3 procent under samma period året innan.
– Ungdomar är särskilt utsatta i den här krisen eftersom den slagit så hårt m
Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.
ot den privata tjänstesektorn där många unga får sitt första jobb. Mest utsatta är de unga som inte gått klart gymnasiet, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.
Visserligen brukar unga vara rörliga på arbetsmarknaden. De har oftare timanställningar eller tillfälliga anställningar och om de förlorar jobbet får de flesta ett nytt hyfsat snabbt. De som rör sig mellan olika jobb bygger successivt upp erfarenhet och kontakter som i förlängningen kan leda till ett fast jobb. Men nu när många som jobbat i branscher som anställer många unga, exempelvis restaurang, hotell och handel, blivit arbetslösa blir konkurrensen hårdare även om de tillfälliga anställningarna.
- För unga med lägre utbildning har kontakter ännu större betydelse när de söker jobb än för jämnåriga med högre utbildning. Och i en lågkonjunktur är kontakter ännu viktigare för att komma in på arbetsmarknaden
Hur stora svårigheter det här kommer att leda till för dem som håller på att ta sig in på arbetsmarknaden beror på flera faktorer. Mest avgörande är hur långvarig krisen blir, vilket vi inte vet än. Det mesta tyder dock på att den kan dra ut på tiden. I slutet på 2020 sa regeringens krischef Elisabeth Backteman att vi bör vara beredda på att leva med restriktioner under hela 2021 och Arbetsförmedlingen bedömer att coronapandemin kommer att påverka arbetsmarknaden under flera år framöver. Annika Sundén igen:
– Återhämtningen kommer att ta tid och den strukturomvandling som redan påbörjats, mot mer digitalisering och mindre fossila energikällor, har påskyndats. En del jobb kommer inte att komma tillbaka.
Så vad får pandemin för konsekvenser för unga som ska ta klivet in i arbetslivet?
Erfarenheter från tidigare kriser visar att de som går ut gymnasiet under en lågkonjunktur kan påverkas under lång tid, upp till tio år. De har lägre inkomster och är sämre matchade mot den utbildning de har. Dagmar Müller disputerade nyligen med en avhandling i Nationalekonomi vid Uppsala universitet. Hon har studerat avgångselever från gymnasieskolans yrkesprogram under åren 1986–2016, och drar kopplingar till den pågående pandemin. Hon konstaterar att de som har svårast att ta klivet ut i arbetslivet är unga utan fullständiga gymnasiebetyg och de som saknar kontakter med arbetsmarknaden, till exempel genom sommarjobb, extrajobb eller föräldrar som kan stötta med hjälp av sina egna kontakter.
Dagmar Müller
– För unga med lägre utbildning har kontakter ännu större betydelse när de söker jobb än för jämnåriga med högre utbildning. Och i en lågkonjunktur är kontakter ännu viktigare för att komma in på arbetsmarknaden, berättar hon.
Det visar exempelvis erfarenheterna från 90-talskrisen. Då valde arbetsgivare dubbelt så ofta att anställa någon de själva kunnat se verksamma i yrket, till exempel under sommarjobb, jämfört med åren innan. Och Dagmar Müllers studie visar att ett sommarjobb är lika viktigt för att hitta det första varaktiga jobbet efter skolan, oavsett om eleven har höga eller låga betyg.
– Däremot är det är tydligt att de som har högutbildade föräldrar har lättare att få ett välavlönat jobb, säger Dagmar Müller.
Det är med andra ord tydligt att krisen slår hårdast mot unga med mindre resurser i form av utbildning, kontakter och stöd av föräldrar.
- Nu hamnar unga med ofullständiga betyg eller funktionsnedsättning längre bak i kön och måste konkurrera med andra som har större resurser.
Hittills har läget på arbetsmarknaden däremot inte gett något bredare genomslag i Socialstyrelsens statistik över antalet unga som behöver ekonomiskt bistånd, även om vi sett en ökning bland befolkningen i stort. En möjlig förklaring är att det finns en viss fördröjning av effekten då ekonomiskt bistånd är det yttersta skyddsnätet som träder in först då alla andra alternativ är uttömda. I den här krisen har regeringen dessutom satsat enorma summor på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Reglerna i a-kassan har förändrats, det har satsats på sommarjobb för unga och skapats fler platser på universitet, folkhögskolor och Komvux. Det har gjort att fler kunnat få sin försörjning tillgodosedd på annat sätt än genom försörjningsstöd. Samira Aqil är utredare på avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten på Socialstyrelsen.
– Förutsättningarna att möta den här förändringen ser väldigt olika ut beroende på om det rör sig om en liten eller stor stad, geografiskt läge och vad man har för arbetsgivare i kommunen. Men det här har man bra koll på ute i kommunerna, säger hon.
På SKR, Sveriges kommuner och regioner, har utredaren Oscar Svensson börjat få signaler från en del kommuner om att antalet unga i behov av försörjningsstöd ökat. Dessutom har det blivit svårare för dem som redan har ekonomiskt bistånd att komma ut i egen försörjning igen.
– Att ha en meningsfull sysselsättning och någonstans att gå på dagarna påverkar hälsa och välbefinnande. Nu hamnar unga med ofullständiga betyg eller funktionsnedsättning längre bak i kön och måste konkurrera med andra som har större resurser, säger han.
Oscar Svensson menar att även om det trots krisen kommer att gå bra för de flesta unga så finns det ett ökat behov av bra insatser för dem som ställs utanför arbetsmarknaden under längre tid. För dem som står längst från arbetsmarknaden handlar det mycket om att motivera till att söka jobb eller satsa på utbildning, vilket brukar vara ett bra alternativ i kristider. Under pandemin har en hel del av det arbetet skett på distans.
– Vi har tagit ett rejält språng i digitaliseringen som varit positivt, men frågan är hur det digitala stödet fungerar för de som har lite längre till studier och arbete? Jag skulle tro att man tappat en del, särskilt i möten med nya personer, eftersom det handlar mycket om att bygga relationer, säger han.
I arbetet med individerna är ett välfungerande samarbete mellan kommuner, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan viktigt. I och med den pågående reformeringen av Arbetsförmedlingen har Oscar Svensson sett att upparbetade och fungerande samarbeten i kommunerna på flera håll har försämrats.
– I reformeringen av Arbetsförmedlingen är det viktigt att se till att den samverkan som finns och som fungerar kan bibehållas. Annars riskerar det att gå ut över individer, och i förlängningen även kommunerna som får gå in med stöd till dem som inte har någon sysselsättning, säger han.
På Arbetsförmedlingen delar Annika Sundén oron över att antalet som är långtidsarbetslösa kommer att öka och hon betonar vikten av att inte helt tappa kontakten med arbetsmarknaden. Samtidigt är hon försiktigt optimistisk.
– Vi ser nu att den ekonomiska aktiviteten har börjat komma igång igen och att det börjar finnas fler jobb att söka igen.
Att tänka på i digitala möten med unga
Coronapandemin har i flera fall tvingat fram nya arbetssätt, framför allt ersätts fysiska möten med digitala. Tänk då på att:
- Göra en bedömning av mötets karaktär och om det är lämpligt att genomföra mötet digitalt.
- Göra en bedömning om det är lagligt att hålla mötet digitalt utifrån dataskyddsförordningen och vilken digital tjänst som i sådana fall ska användas.
- Verifiera motpartens identitet.
- Mötet ska ske i en ostörd miljö.
- Dokumentera mötet enligt vanliga rutiner.
SKR har även ett digitalt samarbetsrum för barn- och ungdomsvård, inklusive familjehem, där man kan dela goda exempel och diskutera lösningar med kollegor från andra kommuner.
Källa: Digitala möten i socialtjänsten, stöd med anledning av covid-19, utgivet av SKR.
