Hur ska elevhälsan se ut i framtiden? Nu har slutbetänkandet av regeringens utredning ”En förbättrad elevhälsa” presenterats. Uppdraget har varit att se över hur elevhälsan kan stärkas, med fokus på att bättre tillgodose elevers behov – inte bara vad gäller stöd vid inlärning och skolprestationer, utan i ett bredare perspektiv som omfattar fysisk, psykisk och social hälsa.
Bland annat föreslår utredningen en skärpning av kompetenskraven och att den psykosociala delen av elevhälsan ska bemannas av legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer. Innan 2033 ska alla skolkuratorer ha vidareutbildat sig för att uppfylla kraven.
– Jag har träffat utredarna flera gånger och förslaget om hälso- och sjukvårdskuratorer har aldrig kommit på tal, därför blev vi väldigt förvånade att man föreslog just det. Det skapar en stor oro då det kommer att bli ett helt annat jobb med ett helt annat fokus, säger Caroline att Bergh, ordförande i Sveriges skolkuratorers förening.
Finns det några fördelar med förslaget om kompetenshöjning?
– Jag välkomnar en vidareutbildning för skolkuratorer för skapa en likvärdig elevhälsa i hela landet, och vi har länge efterfrågat en gemensam utbildningsbakgrund med rätt till regelbunden kompetensutveckling. Men skolkuratorer och hälso- och sjukvårdskuratorer har olika perspektiv och arbetssätt. Om det här går igenom faller vi under hälso- och sjukvårdslagen, vilket kommer innebära att varje samtal och besök kräver dokumentation och tiden till att träffa elever ute i skolan blir mindre.
Utredningen föreslår också ett större fokus på åtgärdande insatser och att elevhälsans vårduppdrag ska stärkas. Något som Caroline Bergh är djupt kritisk till.
– Utredningen presenterar en ny riktning för skolkuratorer som kommer att innebära stora förändringar. Ett paradigmskifte skulle jag säga. Det sociala arbetet i skolan försvinner om vi går in i ett vårdtänk, med stängda dörrar, bokade tider och journaler. Vi ser att det skulle innebära minskad flexibilitet och en större administrativ börda.
Eleverna ska garanteras en första bedömning av lättare fysiska och psykiska vårdbehov inom sju dagar, enligt utredningen. Caroline Bergh ser problem med att elevhälsan skulle komma att organiseras som en vårdinstans, med krav på att bidra till att beta av vårdköer för unga och leva upp till en vårdgaranti.
– Barn behöver olika funktioner i samhället, inte samma sak på fler ställen. Skolkuratorer har ett viktigt förebyggande och främjande uppdrag, och är en integrerad del av skolans arbete för lärande och välbefinnande. Vi ska finnas till för alla elever, inte vara en akutmottagning för att korta köerna till BUP. Vem ska hjälpa de mest utsatta, de man möter i korridoren eller kafeterian, som inte självmant söker sig till oss? Skolan behöver tillgängliga vuxna och låga trösklar, inte stängda dörrar.
Caroline Berhg menar att förslaget främst gynnar de starka eleverna som söker till elevhälsan, medan de elever som har lägre tilltro till vuxna kommer ha svårare att få tillgång till skolkuratorernas kompetens. Däremot är hon positiv till utredningens föreslag att elevhälsoteamen även fortsatt ska bestå av rektorer, skolläkare, psykolog, kurator, specialpedagog/speciallärare och lärare.
– Vi är glada att man vill behålla en samlad elevhälsa och att man lyfter fram det tvärprofessionella samarbetet. Men då behöver rätt förutsättningar till samverkan finnas – inte att man går in i ett vårdtänk och stänger dörren.
