Regeringens särskilde utredare Stefan Holgersson lämnade under måndagen över HVB-utredningen till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall. Om förslagen bli verklighet innebär det en rejäl omgörning av dagens HVB-verksamhet.
– Regeringen vill ta nästa steg mot tryggare och mer verksam HVB-vård. Det är tydligt att personalen efterfrågat andra befogenheter för att kunna säkerställa att vården blir tryggare och säkrare, sade socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall.
Utredningen föreslår att HVB för barn och unga upp till 20 år görs om till en ny vårdform: Hem för barn och unga, HBU. De nya HBU delas in i tre kategorier: Hem för barn och föräldrar, generella hem för barn och unga och specialiserade hem för barn och unga.
De specialiserade hemmen för barn och unga kan till exempel rikta in sig på unga med särskilda skyddsbehov, integrerad vård, skadligt bruk och beroende, sexuell beteendeproblematik eller begynnande kriminalitet.
– HBU är dock en öppen vårdform, precis som dagens HVB. Är det en typ av begynnande kriminalitet som kräver inlåsning så är det även i fortsättningen placering på Sis som gäller, förklarar Stefan Holgersson.
Utöver de kategorier som nämns ovan föreslås även särskilda utredningshem.
På de generella HBU och på de specialiserade HBU ska personalen ha större befogenheter än i dag. Vid LVU ska socialnämnden kunna uppmana till regelbunden provtagning för kontroll av nykterhet och drogfrihet och begränsning av elektroniska kommunikationstjänster. Oavsett placeringsgrund ska hemmets föreståndare kunna besluta om omhändertagande av otillåtna föremål, kroppsvisitation vid misstanke (med kläder på), rumsvisitation vid misstanke och uppmaning till provtagning för kontroll av nykterhet och drogfrihet vid misstanke.
– Den ökade differentieringen gör att hemmen bättre kan möta barnens individuella behov och öka tryggheten. Det är också en anledning att vi föreslår ett åldersspann på barnen på högst tre år. För de yngre kan det ofta kännas skrämmande med äldre barn med olika problem, sade Stefan Holgersson.
På de nya HBU föreslår utredningen ska kraven på vårdens innehåll vara tydligare, bland annat att det blir krav på eftergymnasial utbildning hos personalen och hemmets föreståndare ska ha relevant högskoleutbildning, samt arbetslivserfarenhet. Utredningen förslår även krav på hemmens utformning, tillgången till hälso- och sjukvård och en gräns på högst sex barn på varje boende.
För att se till att kraven efterlevs ska även tillsynen regleras, bland annat föreslås att IVO gör besök i verksamheterna minst två gånger per år, till skillnad från en gång som i dag. Dessutom ska tillstånden att bedriva verksamheten ges för fem år i taget.
– I dag har vissa HVB fått sina tillstånd på 70-talet, sen har de löpt på. Då såg kraven helt annorlunda ut och verksamheterna har därför helt olika villkor. Dessa vill vi nu få in i samma reglering som de nya vilket innebär att alla befintliga HVB hem behöver ansöka om nya tillstånd för att bedriva HBU, berättade Stefan Holgersson.
Lagen är tänkt att träda i kraft den 1 februari 2027 och för dem som inte hunnit få sina tillstånd föreslår utredningen att det införs övergångsbestämmelser så att verksamheten kan bedrivas vidare till beslutet är fattat.
Förslagen i utredningen kommer att innebära en kostnadsökning. Exakt hur mycket ville Stefan Holgersson inte precisera.
På fredagen den 27 juni skickas utredningen på remiss.
– Det är ett tufft uppdrag att vända utvecklingen men det är helt nödvändigt. Vi vet vad som händer om samhället inte är närvarande. Det här handlar ytterst om tillit, och att samhället håller sitt löfte till de här barnen, avslutade Camilla Waltersson Grönvall.
