Under torsdagen presenterade regeringen med Sverigedemokraterna höstbudgeten. Totalt innefattar det satsningar om drygt 60 miljarder, där merparten – 27 miljarder – innebär skattesänkningar för hushållen. Hur ser det ut på det sociala området? Det går vi igenom här.
Elisabeth Svantesson. Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet.
Fredrik Hjulström poängterar också att det tycks råda en viss diskrepans mellan vad regeringen vill göra på det sociala området och förutsättningarna man ger sig själv för att kunna göra det.
– Man har ju gjort en stor sak av att man gör en jättesatsning på socialtjänstens verksamhetsområde, till omställningen inför den nya socialtjänstlagen. När man i slutändan tittar på hur mycket pengar kommunerna kommer få för hela verksamhetsområdet så innebär det runt 1,9 miljarder mindre nästa år jämför med i år.
– Det pratas om satsningar, och visst det gör man, men man tar också bort pengar med andra handen.
Det låter inte som fantastiska förutsättningar inför omställningen till ny socialtjänstlag…
– Nej, inte om man ska räkna ihop äldreomsorgen och övriga delar av socialtjänsten. Det blir mindre pengar.
Monica Engström, socialrättsjurist på Akademikerförbundet SSR, flikar in:
– Framför allt kan man väl säga att regeringen går ut och aviserar en jättehög ambitionsnivå för socialtjänsten, att nu ska vi göra en väldigt stor omställning. Vi vet ju att det inledningsvis, under ganska många år, kommer kräva att man jobbar både med förebyggande arbete och med den myndighetsutövning man har. Om man då ser till de tillfälliga statsbidrag man skjuter till så matchar det överhuvudtaget inte ambitionsnivån.
Även Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, ställer sig frågande på flera punkter, inte minst mot bakgrund av att Arbetsförmedlingen måste kapa sina utgifter med 500 miljoner kronor 2025 för att anpassa sig till en minskad förvaltningsbudget och för att täcka upp kostnadsökningar. Detta med varsel av 228 medarbetare som följd.
– Jag tycker det är väldigt underligt – man satsar varken på välfärden eller arbetsmarknadspolitiken. Med ett reformutrymme på 60 miljarder väljer man att fördela pengarna på i huvudsak klimatovänliga skattesänkningar i stället för det svenska folket vill ha – skola, vård och omsorg som fungerar och jobb som man kan försörja sig på, säger hon.
Ursula Berge tycker att budgeten fokuserar på billiga och kortsiktiga åtgärder som inte kommer att lösa problemen med en ökande arbetslöshet.
– Det finns mycket forskningsstöd som visar att det krävs stora och individualiserade insatser för att hjälpa de som står allra längt bort från arbetsmarknaden i arbete. Varje individ har sina utmaningar och behöver sina åtgärder. Det kostar pengar i stunden men är väldigt kostnadseffektivt och gör mest samhällsnytta på lång sikt. Det är sorgligt att regeringen i detta konjunkturläge inte tar höjd för det i budgeten.
Fakta: Så påverkas det sociala området
Sis: Regeringen avsätter 696 miljoner till Statens institutionsstyrelse för 2025. Pengarna ska minska platsbristen, öka säkerheten för anställda och förbättra boendemiljön. För 2026 och 2027 avsätts 649 miljoner respektive 557 miljoner.
Förebyggande arbete: 221 nya miljoner för 2025 aviserades till stärkt vårdkedja för familjehemsplacerade barn och ett familjehemsregister. En summa som ska upp till drygt 400 miljoner kronor per år 2026 och 2027.
Regeringen avsätter också 200 miljoner kronor för 2025 till socialtjänstens brottsförebyggande arbete. Pengarna ska fördelas mellan kommunerna men det är ännu oklart hur de ska fördelas. 2026 ska 300 miljoner fördelas mellan kommunerna och därefter 600 miljoner kronor årligen för 2027 och 2028.
Utöver detta lägger också regeringen 300 miljoner kronor på fortsatta arbeten med skolsociala team. Samma belopp beräknas avsättas även under 2026 och 2027.
BUP och psykisk ohälsa: För att öka tillgängligheten och korta köerna till BUP avsätter regeringen 1 miljard till barn- och ungdomspsykiatrin. Detta kommer följas upp med ytterligare en miljard under 2026 och därefter en miljard till under 2027.
Regeringen avser också lägga 400 miljoner kronor under 2025 på att förbättra det akuta omhändertagandet vid suicidalitet samt att utveckla det suicidförebyggande arbetet. Därefter vill man avsätta 300 miljoner kronor årligen under 2026 och 2027.
LSS: Statsbidraget till funktionshinderorganisationerna ökar med 20 miljoner kronor till 2025. Under 2026 och 2027 ska anslaget öka med ytterligare 20 miljoner kronor. Pengarna ska gå till organisationernas arbete för att personer med funktionsnedsättning ska uppnå full delaktighet och jämlikhet i samhället.
Kriminalvården: För att Kriminalvårdens historiska utbyggnad ska kunna ”fortsätta med full kraft” tillför regeringen 888 miljoner kronor extra till myndigheten. Det ska sedan öka till 989 miljoner under 2026 och 2 904 miljoner under 2027. I höständringsbudgeten för 2024 vill man också att Kriminalvården får ytterligare 275 miljoner för den pågående kapacitetsökningen.
Ökat anslag till Jämställdhetsmyndigheten: Det fanns de som trodde att Jämställdhetsmyndigheten skulle läggas ner när Tidöpartierna kom till makten. Nu ser den ut att bli kvar och för 2025 ökar anslaget, om än blygsamt. 72 miljoner kronor mer får de, pengar som tas från andra insatser på jämställdhetsområdet. Detta ger, enligt regeringen, bättre effektivitet.
Försäkringskassan: Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår en satsning på Försäkringskassan med sammantaget 445 miljoner kronor i höständringbudgeten och 820 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2025. Syftet är att minska handläggningstiderna, öka tillgängligheten och stärka arbetet mot felaktiga utbetalningar.
Läs mer
Filmtips: Norénskt julfirande i finsk arbetarklassmiljö
Mörkt, varmt och humoristiskt i Tia Kouvos debutlångfilm Family Tim...
