Under morgonen lämnade finansminister Elisabeth Svantesson (M) över budgetpropositionen till riksdagen. En stor skillnad från förra årets budget är tillskotten till vård, skola och omsorg. Förra året fick välfärden tillskott på 16 miljarder – nu landar siffran på 7,5 miljarder, det vill säga en halvering jämfört med i fjol. Drygt tre miljarder kommer att gå till vården.
Enligt Elisabeth Svantesson beror detta på att regionernas och kommunernas pensionskostnader kommer att minska kraftigt kommande år på grund av den fallande inflationen.
Oppositionen har uttryckt kritik mot att budgeten gynnar höginkomsttagare och efterlyser bland annat mer pengar till vården.
Även på det sociala området har budgeten ifrågasatts. Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, som under torsdagsförmiddagen gjort en första genomlysningen av budgeten, är kritisk – inte minst vad gäller äldreomsorgsområdet.
– Det var ju väldigt mycket liv på regeringspartierna och Sverigedemokraterna när det gällde äldreomsorgen under pandemin. Det man nu kan konstatera är ju att äldreomsorgen inte är något som de vill satsa på. När det gäller de tillfälliga statsbidragen så är det där de gör den stora besparingen.
Det handlar framför allt om bemanningen, förklarar han.
– Man plockar helt enkelt bort den satsningen och kapar bort ungefär 3,1 miljarder kronor från äldreomsorgen. Man går från ungefär 9,7 miljarder förra året till 6,6 i år.
Är du förvånad över utfallet?
– Nej, det är jag inte. Den satsningen skulle ju ta slut men jag förvånas över att man inte gör något annat på äldreomsorgsområdet. Kommunerna får ju inte automatiskt en lägre kostnad så det här kommer med stor sannolikhet leda till besparingar inom äldreomsorgen.
Fredrik Hjulström poängterar också att det tycks råda en viss diskrepans mellan vad regeringen vill göra på det sociala området och förutsättningarna man ger sig själv för att kunna göra det.
– Man har ju gjort en stor sak av att man gör en jättesatsning på socialtjänstens verksamhetsområde, till omställningen inför den nya socialtjänstlagen. När man i slutändan tittar på hur mycket pengar kommunerna kommer få för hela verksamhetsområdet så innebär det runt 1,9 miljarder mindre nästa år jämför med i år.
– Det pratas om satsningar, och visst det gör man, men man tar också bort pengar med andra handen.
Det låter inte som fantastiska förutsättningar inför omställningen till ny socialtjänstlag…
– Nej, inte om man ska räkna ihop äldreomsorgen och övriga delar av socialtjänsten. Det blir mindre pengar.
Monica Engström, socialrättsjurist på Akademikerförbundet SSR, flikar in:
– Framför allt kan man väl säga att regeringen går ut och aviserar en jättehög ambitionsnivå för socialtjänsten, att nu ska vi göra en väldigt stor omställning. Vi vet ju att det inledningsvis, under ganska många år, kommer kräva att man jobbar både med förebyggande arbete och med den myndighetsutövning man har. Om man då ser till de tillfälliga statsbidrag man skjuter till så matchar det överhuvudtaget inte ambitionsnivån.
Kort om de delar av höstbudgeten som berör det sociala området:
Sis
Regeringen avsätter 696 miljoner till Statens institutionsstyrelse för 2025. Pengarna ska minska platsbristen, öka säkerheten för anställda och förbättra boendemiljön. För 2026 och 2027 avsätts 649 miljoner respektive 557 miljoner.
Förebyggande arbete
221 nya miljoner för 2025 aviserades till stärkt vårdkedja för familjehemsplacerade barn och ett familjehemsregister. En summa som ska upp till drygt 400 miljoner kronor per år 2026 och 2027.
Regeringen avsätter också 200 miljoner kronor för 2025 till socialtjänstens brottsförebyggande arbete. Pengarna ska fördelas mellan kommunerna men det är ännu oklart hur de ska fördelas. 2026 ska 300 miljoner fördelas mellan kommunerna och därefter 600 miljoner kronor årligen för 2027 och 2028.
Utöver detta lägger också regeringen 300 miljoner kronor på fortsatta arbeten med skolsociala team. Samma belopp beräknas avsättas även under 2026 och 2027.
BUP och psykisk ohälsa
För att öka tillgängligheten och korta köerna till BUP avsätter regeringen 1 miljard till barn- och ungdomspsykiatrin. Detta kommer följas upp med ytterligare en miljard under 2026 och därefter en miljard till under 2027.
Regeringen avser också lägga 400 miljoner kronor under 2025 på att förbättra det akuta omhändertagandet vid suicidalitet samt att utveckla det suicidförebyggande arbetet. Därefter vill man avsätta 300 miljoner kronor årligen under 2026 och 2027.
LSS
Statsbidraget till funktionshinderorganisationerna ökar med 20 miljoner kronor till 2025. Under 2026 och 2027 ska anslaget öka med ytterligare 20 miljoner kronor. Pengarna ska gå till organisationernas arbete för att personer med funktionsnedsättning ska uppnå full delaktighet och jämlikhet i samhället.
Kriminalvården
För att Kriminalvårdens historiska utbyggnad ska kunna ”fortsätta med full kraft” tillför regeringen 888 miljoner kronor extra till myndigheten. Det ska sedan öka till 989 miljoner under 2026 och 2 904 miljoner under 2027. I höständringsbudgeten för 2024 vill man också att Kriminalvården får ytterligare 275 miljoner för den pågående kapacitetsökningen.
Ökat anslag till Jämställdhetsmyndigheten
Det fanns de som trodde att Jämställdhetsmyndigheten skulle läggas ner när Tidöpartierna kom till makten. Nu ser den ut att bli kvar och för 2025 ökar anslaget, om än blygsamt. 72 miljoner kronor mer får de, pengar som tas från andra insatser på jämställdhetsområdet. Detta ger, enligt regeringen, bättre effektivitet.
Försäkringskassan
Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår en satsning på Försäkringskassan med sammantaget 445 miljoner kronor i höständringbudgeten och 820 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2025. Syftet är att minska handläggningstiderna, öka tillgängligheten och stärka arbetet mot felaktiga utbetalningar.
