Annika Clemens

6 jul 2022

6 jul 2022

Kriminella ekonomin större än gängvåldet – varnar för tunnelseende

Jessica Nilsson och Linda Staaf från polisen i panelsamtal med Cecilia Garme, moderator, och Amir Rostami från Institutet för framtidsstudier. Foto: Annika Clemens

Medan skjutningar dominerar den politiska debatten har bidragsbrottslighet och bedrägerier kunnat fortgå.

Annika Clemens

6 jul 2022

6 jul 2022

Politikens fokus på det ökade skjutvåldet gör att andra brott kan fortsätta i skymundan, varnade Amir Rostami, forskare vid Institutet för framtidsstudier och regeringens särskilda utredare, vid ett panelsamtal i Almedalen.

Som en jämförelse är brottsvinsterna för narkotikabrott mellan 1,8 och 2,8 miljarder kronor per år, medan vinsterna för bidragsbrott bedöms uppgå till mellan 8 och 20 miljarder kronor per år. Svarta inkomster beräknas till hela 90 miljarder per år.

– Fokus de senaste åren har varit på skjutvapenvåld och vi har inte haft tillräckligt stort fokus på de andra delarna. Men dessa skapar utrymme för skjutvapenvåldet, sade Amir Rostami.

Amir Rostami, forskare vid Institutet för framtidsstudier och regeringens särskilda utredare.

Generellt finns ingen generell ökning av våldsbrott i Sverige. Men den organiserade brottsligheten och skjutvapenvåldet har ökat. Liksom bedrägerier och brott mot välfärdsstaten. Kurvorna för skjutvapenvåldet löper nästan parallellt med dem för ökade bidragsbrott och bedrägerier.

Amir Rostami efterlyste en helhetssyn i kriminalpolitiken och varnade för ett allt för ensidigt fokus på skjutningar.

– Vi menar att man har blivit lite tunnelseende. Om man ser till hela brottsligheten går det mesta åt rätt håll, men den organiserade brottsligheten går åt fel håll.

Bedrägerier och brott mot välfärdsstaten, bidragsbrott, riskerar att urholka förtroendet för bidragssystemen. Dessutom skapas en osund konkurrens mellan företag och brotten kan innebära en återinvestering i nya brott.

– Pengarna från dessa brott upprätthåller gängen, sade Amir Rostami.

Och högt upp i de kriminella hierarkierna samlas de stora brottsvinsterna.

– Jag skulle vilja trycka på vikten av att fokusera mer på brottsvinsterna, sade Linda Staaf, chef för underrättelseenheten vid polisens nationella operativa avdelning (Noa), som också deltog i panelsamtalet.

Jessica Nilsson och Linda Staaf från Polisen.

När polisen har kartlagt brottsvinster från narkotikabrott har samma personer också dykt upp vid bedrägeribrott.

– Vi ser tydliga huvudmän längre upp i hierarkierna och en förskjutning till en illegal ekonomi. Ju mer pengar det finns här desto större maktförskjutning mot det kriminella. Det är ett hot mot samhället.

Redan i dag finns legala företag som är beroende av illegala marknader, förklarade hon.

– Det innebär att seriösa legala marknader får mindre utrymme och det är definitivt ett samhällshot.

Hårdare straff för bidragsbrott skulle ge polisen möjlighet att använda fler verktyg i brottsbekämpningen, enligt polisen.

– Det skulle absolut ge effekt och det skulle ge ett signalvärde, sade Jessica Nilsson, chef för polisens nationella bedrägericenter.

– Vi har sett att det har skett en förändring över tid. De här brotten är lätta att begå och de ger inte jättehöga straff.

Samtidigt har gärningspersonerna blivit bättre på att identifiera brottsoffer som många gånger är utsatta personer som äldre, papperslösa eller personer med funktionsnedsättning.

– Det är ofta enskilda som utsätts, de får inte ersättning och de drabbas ganska hårt. Bedrägerier är ett samhällsproblem och inte bara polisens problem. Vi behöver se till att hela samhället hjälper till, banker, kreditinstitut och telebolag, sade Jessica Nilsson.

Amir Rostami konstaterade också att fler instanser i samhället måste vara delaktiga. Exempelvis borde bedrägeribrott utredas på ekobrottsmyndigheten som är specialiserad på den typen av brottslighet. Denna har dock inte fått de anslagsökningar av politiken som polisen har fått.

– Ett medskick till den politiska debatten är att vi behöver ha ett bredare perspektiv. Det gäller att påverka agendan så att fokus inte bara blir mer resurser till polisen och hårdare straff.

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

C-uppsatser
25 nov 2022

Hurra för Tova och Maya – vinnare av Socionomens C-uppsatstävling 2022

Tova Gustafsson och Maya Skogsrund från Uppsala universitet har vun...

Aktuellt
24 nov 2022

Fint betyg för Socionomdagarna 2022: ”Angeläget, variationsrikt och roligt”

Positiva tongångar när årets upplaga av Socionomdagarna summeras. S...

Läs även

Aktuellt
24 nov 2022

Fint betyg för Socionomdagarna 2022: ”Angeläget, variationsrikt och roligt”

Positiva tongångar när årets upplaga av Socionomdagarna summeras. S...

Aktuellt
21 nov 2022

Socionomen på plats under Socionomdagarna – detta händer

Det har blivit dags för Socionomdagarna 2022. Förutom att vi på Soc...

Aktuellt
4 nov 2022

Socionomen tipsar – tre starka filmer att ringa in för cineasten

En uppslitande konflikt om det allra värsta, skildrat från två pers...

Aktuellt
16 sep 2022

Historisk odyssé om solidaritet och ny teater på Unga Klara – flera helgtips för socionomer här

För bokmalen – en djupdykning i solidaritetens historia, som blivit...

Aktuellt
7 sep 2022

Flertalet svenska kommuner brister i sitt stöd till unga som lämnar samhällsvård

Det är mer regel än undantag att unga som omhändertagits av samhäll...

Aktuellt
1 sep 2022

Ny rapport lyfter barns röster om gängkriminalitet

I en ny rapport som Bris har presenterat vill man lyfta barn och un...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.