Kriminella ekonomin större än gängvåldet – varnar för tunnelseende

Generellt finns ingen generell ökning av våldsbrott i Sverige. Men den organiserade brottsligheten och skjutvapenvåldet har ökat. Liksom bedrägerier och brott mot välfärdsstaten. Kurvorna för skjutvapenvåldet löper nästan parallellt med dem för ökade bidragsbrott och bedrägerier.

Amir Rostami efterlyste en helhetssyn i kriminalpolitiken och varnade för ett allt för ensidigt fokus på skjutningar.

– Vi menar att man har blivit lite tunnelseende. Om man ser till hela brottsligheten går det mesta åt rätt håll, men den organiserade brottsligheten går åt fel håll.

Bedrägerier och brott mot välfärdsstaten, bidragsbrott, riskerar att urholka förtroendet för bidragssystemen. Dessutom skapas en osund konkurrens mellan företag och brotten kan innebära en återinvestering i nya brott.

– Pengarna från dessa brott upprätthåller gängen, sade Amir Rostami.

Och högt upp i de kriminella hierarkierna samlas de stora brottsvinsterna.

– Jag skulle vilja trycka på vikten av att fokusera mer på brottsvinsterna, sade Linda Staaf, chef för underrättelseenheten vid polisens nationella operativa avdelning (Noa), som också deltog i panelsamtalet.

När polisen har kartlagt brottsvinster från narkotikabrott har samma personer också dykt upp vid bedrägeribrott.

– Vi ser tydliga huvudmän längre upp i hierarkierna och en förskjutning till en illegal ekonomi. Ju mer pengar det finns här desto större maktförskjutning mot det kriminella. Det är ett hot mot samhället.

Redan i dag finns legala företag som är beroende av illegala marknader, förklarade hon.

– Det innebär att seriösa legala marknader får mindre utrymme och det är definitivt ett samhällshot.

Hårdare straff för bidragsbrott skulle ge polisen möjlighet att använda fler verktyg i brottsbekämpningen, enligt polisen.

– Det skulle absolut ge effekt och det skulle ge ett signalvärde, sade Jessica Nilsson, chef för polisens nationella bedrägericenter.

– Vi har sett att det har skett en förändring över tid. De här brotten är lätta att begå och de ger inte jättehöga straff.

Samtidigt har gärningspersonerna blivit bättre på att identifiera brottsoffer som många gånger är utsatta personer som äldre, papperslösa eller personer med funktionsnedsättning.

– Det är ofta enskilda som utsätts, de får inte ersättning och de drabbas ganska hårt. Bedrägerier är ett samhällsproblem och inte bara polisens problem. Vi behöver se till att hela samhället hjälper till, banker, kreditinstitut och telebolag, sade Jessica Nilsson.

Amir Rostami konstaterade också att fler instanser i samhället måste vara delaktiga. Exempelvis borde bedrägeribrott utredas på ekobrottsmyndigheten som är specialiserad på den typen av brottslighet. Denna har dock inte fått de anslagsökningar av politiken som polisen har fått.

– Ett medskick till den politiska debatten är att vi behöver ha ett bredare perspektiv. Det gäller att påverka agendan så att fokus inte bara blir mer resurser till polisen och hårdare straff.