En majoritet av Sveriges befolkning vet inte vad de ska göra om kriget skulle komma. I sin bok ”Vem är du när kriget kommer” går forskaren och officeren David Bergman i genom hur man bäst rustar sig mentalt för att fungera i krigstid. Missa inte heller Lisa Alexandrova-Zorinas reportagebok ”De livegnas land”.
Vem är du när kriget kommer?
David Bergman
Natur & Kultur
Vet du vad du ska göra om kriget kommer? Inte? Du är långt ifrån ensam. Enligt en färsk undersökning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) vet endast 30 procent av svenskarna vad som förväntas av dem i händelse av kris eller krig.
Det kanske inte heller är så konstigt att en befolkning som åtnjutit fred i 200 år sällan reflekterat kring ämnet. Många av oss har aldrig behövt fundera över priset för frihet. Det har tagits för givet.
Samtidigt kan man ställa sig frågan vad det faktiskt innebär att veta vad man ska göra om kriget kommer? Innebär det att känna till var närmsta skyddsrum finns? Att bunkra vatten och konserver? Ha en vev-radio redo?
Både ja och nej. Praktiska förberedelser är självklart bra, skriver David Bergman, samtidigt som han också ifrågasätter den så kallade prepper-kulturen. En god individuell förberedelse handlar inte om att klara sig själv bakom stängda dörrar i x antal veckor. Det handlar om att ge sig själv handlingsfrihet att bli en tillgång för andra, sluta samman och hjälpa till – inte att isolera sig.
Vem är du när kriget kommer utger sig inte för att vara en Ikea-manual eller checklista för extrema situationer.
Däremot sablar boken kategoriskt ner myter som tenderar att öka stress i sådana lägen, snarare än tvärtom. Som att kaos föder anarki till exempel. Där pekar Bergman i stället på vad historien lärt oss – att människan besitter en makalös förmåga till anpassning och överlevnad.
De livegnas land
Lisa Alexandrova-Zorina
Volante
Få journalister har skildrat det ryska och postsovjetiska skuggsamhället i Sverige lika ohämmat och rått som Lisa Alexandrova-Zorina. I den uppmärksammade reportageboken Imperiets barn från 2023 berättade hon om ett ryskspråkigt parallellsamhälle mitt i välbärgade svenska kommuner, där män och kvinnor utnyttjas av kriminella nätverk.
De livegnas land är en förlängning av den berättelsen, den här gången centrerad till den svenska byggbranschens baksida. Här får vi följa marginaliserade exilryssar – asylsökande och papperslösa – som tvingas till svartjobb i byggprojekt hos bättre bemedlade.
Precis som i Imperiets barn är det wallraffandet som är Lisa Alexandrova-Zorinas metod. Resultatet blir en närvaro som om möjligt känns ännu råare än det som hon skrivit tidigare. Redan efter bokens två inledande kapitel, som till stor del skildrar tillvaron på ett illegalt bostadshotell, behövs en viss andningspaus för orka läsa vidare.
De livegnas land kanske inte ger en vidare inblick i hur den illegala byggbranschen är organiserad, men den tar oss nära de personer som vistas längst ner i hierarkin.
Man slås också av hur tätt sammanlänkande bokens livegna är med de som har allt. Kanske kan Lisa Alexandrova-Zorinas bok, åtminstone litegrann, råda bot på den aningslösa obryddhet som gör den ekvationen möjlig.
LÄS MER >>> Här finner du fler av Socionomens boktips
