2026 ska barn och ungdomar kunna dömas till fängelse – kommer Kriminalvården ha förutsättningar att ta emot dem och följa barnkonventionen? Det debatterades inför en fullsatt sal i Visby.
Fredrik Hjulström på Akademikerförbundet SSR tycker att det är en dålig idé att sätta barn i fängelse, och är oroad över den tajta tidsramen.
– En vecka in i remisstiden skickade regeringen ett uppdrag till Kriminalvården att det här ska införas 1,5 år tidigare än vad som var sagt från början. Det gör man inte för att man har bättre underlag än vad utredningen hade, utan för att det är val nästa höst. Regeringen anser uppenbarligen att det är viktigare att bli omvald än att skapa så bra förutsättningar som möjligt för barnen och Kriminalvården.
Anna Wallentheim delar oron över att man skyndar på det för mycket.
– Kriminalvården är redan idag är under extremt hård press och tryck när det gäller vuxensidan. Samtidigt ska man göra avdelningar där barn ska finnas och inte komma i kontakt med vuxna. Jag ser en stor utmaning i det.
Nytt för Kriminalvården är också att kunna erbjuda en fungerande skolgång till barn och ungdomar som döms till fängelse. Johan Oljeqvist på Fryshuset tror inte att det kommer att gå.
– Kriminalvården kommer inte att kunna göra det i enlighet med svensk skollag, därför håller regeringen nu på att införa undantag i skolplikten. Det är otroligt allvarligt att Sverige för första gången sedan skolplikten infördes nu är beredd att göra undantag för de mest utsatta barnen, för att vi ska kunna visa hårda tag.
Enligt Kristina Landemark är Kriminalvården i full gång med att bygga upp en heltäckande skolverksamhet på anstalterna.
– Vi har egna rektorer, lärare, specialpedagoger, speciallärare och syv-personal. Vi jobbar för fullt med att förbereda oss för barn och uppfylla skollagen så gott vi kan. Det kommer finnas individuella studieplaner och behöriga lärare på plats på alla avdelningar för barn, men det kan vara så att viss undervisning kommer ske digitalt.
Vad är det då för målgrupp som Kriminalvården kommer att möta? Enligt Peter Andersson vid Stockholms universitet kan det handla om ungdomar med både psykologisk och social utsatthet.
– De här barnen har ofta upplevt våld i hemmet och missbruk. Insatserna måste träffa den utsattheten. Innehållet är det viktiga, men också det som händer efter fängelsetiden är slut. Det är lätt att tänka att institutionerna ska lösa allt, men det är en fantasi. Samhället måste fånga upp individerna även efter avslutat straff.
Johan Oljeqvist menar att barnen som sätts i fängelse i själva verket är brottsoffer och att påföljden fängelse snarare är kontraproduktiv.
– Det vi gör är att vi straffar barnen. Vi lägger enorma pengar på att låsa in brottsoffer samtidigt som uppklarandenivån på anstiftarna är låg. De här barnen som har tvingats in i destruktiva miljöer behöver kärleksfulla sammanhang, inte att låsas in. Tror vi att Kriminalvården är bäst lämpade att erbjuda ett kärleksfullt sammanhang? Nej, för det är inte deras huvuduppgift.
