Åtgärder föreslås i ny avhandling från Stockholms universitet.
Peter Andersson menar att våldet i många fall inte bara är riktat åt ett håll, men att det kan vara svårt för personalen själv att se. Studien visar att de anställda generellt har svårt att reflektera kring det egna ansvaret i våldssituationerna och att de skulle kunna vara medskapare till de våldsamma situationer som uppstår. Medan personalen kan se sitt handlande som nödvändigt och som en del i arbetet uppfattar ungdomarna det som våld, och det skapar en distans i relationerna mellan personal och ungdomar.
Peter Andersson kommer i sin avhandling fram till att personalen behöver mer stöd och hjälp kring de här frågorna i sin yrkesvardag. ”I denna kontext handlar emotionellt arbete inte bara om att handskas med ungdomarnas emotioner. Det handlar även om att personalen behöver handskas med sina egna emotioner” skriver han.
I studien konstateras också att den metod som används inom SiS för att möta och hantera våldsincidenter – den lågaffektiva metoden No Power No Lose, NPNL – behöver utvärderas.
NPNL ska ge personalen redskap för att agera så rationellt som möjligt men, påpekar Andersson, det saknas systematiska studier utifrån en svensk kontext om hur effektiv metoden faktiskt är.
År 2019 rapporterades 1 958 våldsincidenter mot personal på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem.
Läs mer: Hela avhandlingen hittar du här
Fakta / Hot, våld och emotionellt arbete på de särskilda ungdomshemmen, Personalens berättelser
- Materialet till studien kommer från fem fokusgrupper med 27 deltagare samt 53 individuella intervjuer med behandlingsassistenter på tre särskilda ungdomshem.
- Ett av ungdomshemmen är för flickor mellan 16 och 21 år och två för pojkar i samma åldersgrupp.
