Studie visar att födelseland spelar större roll.
Av: Anna Falk
29 mar 2021
Föräldraförsäkringen lyfts ibland fram som ett hinder för nyanlända kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Men en ny rapport från nätverket SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle, visar att användning av föräldrapenning inte tycks vara en central förklaring när det gäller sämre möjligheter till sysselsättning de första åren i Sverige.
Det är forskarna Ann-Zofie Duvander och Eleonora Mussino som har undersökt hur nyanlända mammors föräldraledighet är kopplad till senare sysselsättning. I studien ingår alla kvinnor med barn under åtta år som invandrade till Sverige mellan 1995 och 2014.
Små skillnader
Resultatet av studien visar visserligen att kvinnor som endast tog en kort föräldraledighet det första året efter invandring i störst utsträckning hade en inkomst eller studerade följande år – medan de som tog lång föräldraledighet i högre utsträckning var inaktiva. Men skillnaderna är små, och även de som inte tog någon föräldraledighet alls var i högre utsträckning inaktiva.
Skillnaden är större mellan kvinnor från olika födelseländer än mellan kvinnor som varit olika mycket föräldralediga. Flyktinginvandrare och återinvandrade svenskfödda kvinnor är de som i högst utsträckning använder föräldrapenning. Svenskfödda kvinnor är också de som i högst utsträckning studerar eller har en inkomst under det andra och tredje året.
Resultatet tolkas av forskarna som att viss användning av föräldrapenning innebär att kvinnorna är informerade om vilka stöd som finns, har kontakt med myndigheter och har påbörjat sin etablering, medan föräldrapenning på heltid innebär en risk för utestängning från arbetsmarknaden.
– Födelseland fångar sannolikt upp andra faktorer som vi inte observerar i studien, såsom utbildningsnivå, erfarenhet, språkkunskaper, nätverk eller vilka etableringsåtgärder som erbjuds, säger Ann-Zofie Duvander, professor i demografi vid Stockholms universitet, i ett pressuttalande.
Nya regler 2014 och 2017
Fram till 2014 kunde en förälder som anlände med barn i förskoleåldern använda hela föräldrapenningen på 16 månader. Sedan dess har restriktioner införts för att begränsa rätten till föräldrapenning. Sedan 2017 har invandrande föräldrar till barn som är över 2 år rätt till 100 dagar, vilket ungefär motsvarar vad föräldrar till barn födda i Sverige har kvar vid samma ålder.
– Föräldraledighet har lyfts i debatten som ett möjligt hinder för utrikes födda kvinnors etablering, men vi ser endast en marginell koppling mellan föräldraledighet och senare sysselsättning. Begränsningen i föräldraförsäkringen från 2017 kommer därför antagligen inte väsentligt att förändra sysselsättningen i gruppen, konstaterar Ann-Zofie Duvander.
Rapporten ges ut inom ramen för SNS forskningsprojekt Lärdomar om integration. Studien fokuserar bara på mammor eftersom invandrade pappors användning av föräldrapenning under de första åren i Sverige är låg.
LÄS MER: Här kan du läsa hela studien
Läs mer
Läs även
Skuggutredning föreslår: Ny yrkesexamen för socionomer på avancerad nivå
"Det här är den största omgörningen av socionomers utbildninga...
Så tänker professionen om lagförslaget om anmälningsplikt
"Socialt arbete handlar om att hjälpa människor, inte skrämma ...
Filmtips: Norsk-svensk Cannes-vinnare om övergrepp i skolmiljö
I filmen Armand får vi följa hur skola och föräldrar hanterar ett m...
SSR: Statsbidraget matchar inte ambitionsnivån
Regeringen med SD har presenterat höstbudgeten. Vi listar punkterna...