I en perfekt värld är alla barn likvärdigt rustade när det är dags att börja i skolan. Men för barn som lever i social utsatthet kan ojämlikheten slå hårt från dag ett.
– De olika förutsättningarna kopplade till socioekonomisk bakgrund och uppväxtvillkor följer med in i skolan. Forskning visar att det finns tydliga skillnader i skolrelaterade färdigheter bland socialt utsatta barn, till exempel barn som är placerade i samhällsvård, jämfört med andra barn, säger Hilma Forsman, socionom och docent i socialt arbete vid Stockholms universitet.
Vad kan det få för konsekvenser?
– Om barn tidigt får det svårt med grundläggande färdigheter som att läsa och räkna finns det en risk att de hamnar efter redan från början. Det här tenderar sedan att växa över tid och få konsekvenser långt senare i livet.
Hon pekar bland annat på det som också lyfts fram av Peter Lindqvist i Helsingborg – att svårigheter i skolan påverkar självkänslan.
– Skolresultat handlar inte bara om prestationer, kunskaper och färdigheter. Det handlar också om ambitioner och val. Där ser vi från forskningen att barn som kommer från socialt utsatta familjer ofta gör mindre ambitiösa utbildningsval.
– Den här ojämlikheten uppstår alltså inte bara genom skillnader i faktiska kunskaper utan också genom skillnader i vilka möjligheter barn upplever att de har. Den delen är en sak som vi kanske inte tänker så mycket på.
Hur bra, eller mindre bra, är vi i Sverige när det kommer till läsfrämjande insatser för socialt utsatta barn?
– Jag skulle säga att det inte finns någon översikt av hur det ser ut, och det är ju ett problem i sig. Läsa-skriva-räkna-garantin är viktig eftersom den gäller alla barn och gör att skolor systematiskt följer upp tidiga färdigheter. Men för socialt utsatta barn kan det också behövs mer riktade insatser. Det finns exempel som Skolfam, Letterbox Club och paired reading som utvärderats med positiva resultat, men de används fortfarande i begränsad omfattning.
