Sedan början av 2000-talet är ämnet Personlig och professionell utveckling, PPU, en obligatorisk del av socionomutbildningen. För godkänd examen ska alla studenter visa att de har självkännedom, empatisk förmåga och vet vad ett gott bemötande innebär. Men hur görs det på bästa sätt?
Natasja Andersson Elmtoft är ansvarig för ämnet på Marie Cederschiöld högskola sedan 2013 och berättar att det inledningsvis var svårt att hitta sätt att examinera dessa lärandemål på. Med åren har hon och hennes kollegor arbetat fram ett upplägg som de tycker fungerar bra, där ämnet löper som en röd tråd genom hela utbildningen.
– Vi tänker kanske olika på olika högskolor, men vi menar att de här färdigheterna behöver övas under längre tid. Det är ingenting man bara lär sig på en kurs på 7,5 poäng och så är man klar, säger hon.
På Marie Cederschiöld högskola är PPU-kursen i stället fördelad på två högskolepoäng per termin där studenterna jobbar i små grupper om sju, åtta stycken. Grupperna följs åt med samma lärare från termin ett till termin sju.
– Det blir väldigt förtroliga samtal där man vågar utmana sig själv och växer tillsammans. Det är världens roligaste ämne!
Kursen utgår ifrån teman som etisk medvetenhet, självkännedom, att reglera närhet och distans vid utmanade situationer och hur man bör bemöta andra för att ge ett professionellt och samtidigt genuint intryck.
– Jag är både lärare och handledare och ibland ser jag att det finns ett missförstånd om att man som professionell ska ikläda sig något slags roll. Men när en klient ska träffa en person för att berätta om kanske det värsta som händer i livet, då vill han eller hon möta någon som är genuin och äkta – som är personligt professionell.
Undervisningen anpassas till de teoretiska ämnen som studenterna läser för tillfället. Under en sociologikurs där makt behandlas teoretiskt jobbar man till exempel med härskartekniker på PPU:n. Och medan studenterna läser psykologi får de förbereda en livsberättelse och berätta för varandra.
– Att vi jobbar så här integrerat märker vi är en stor framgångsfaktor. Vi jobbar också kreativt. Vi pratar inte bara om empati utan övar oss på vad ett bra bemötande faktiskt är, för det handlar inte bara om ord utan om vad man visar med hela sitt väsen.
Studenterna för också loggbok över sin personliga utveckling. Böckerna lämnas in som examinationsuppgifter varje termin, så vid slutet av utbildningen har studenterna tre och ett halvt års tankar och reflektioner att blicka tillbaka på och skriva en sammanfattning över.
I regeringens utredning om en översyn av socionomexamen som presenterades tidigare i år föreslås ändrade examensmål för att möta samhällsutvecklingen med ökad ungdomsbrottslighet. Enligt utredningens förslag ska kriminologi och juridik beredas mer plats. Om det blir så återstår att se men Natasja Andersson Elmtoft menar att det inte går att tränga undan PPU som ämne till förmån för ”hårdare” ämnen.
– Vi kan inte ställa juridik mot den här formen av kunskap. Det är en professionsutbildning där studenterna ska ut och möta människor.
Vi behöver hitta pedagogiska sätt att hjälpa dem att lära sig att arbeta med de här ämnena på ett bra och fördjupat sätt.
Tillsammans med Anna Whitaker, lektor och docent i socialt arbete på Marie Cederschiöld högskola, har hon skrivit boken Personlig professionell utveckling för socionomer som gavs ut på Liber 2023 och nu används på de flesta socionomutbildningar. Boken är också utformad för att brukas av yrkesverksamma. I varje kapitel finns både teori och övningar att göra själv eller som arbetsgrupp.
Det sista kapitlet handlar om att vara hållbar som socionom genom sitt arbetsliv.
– Där går vi bland annat igenom hur man genom självomsorg kan se till att man håller som socialarbetare hela yrkeslivet.
Samtidigt, understryker hon, är det inte enbart individens ansvar att fortsätta sin personliga, professionella utveckling efter utbildningen. Regelbunden handledning är ett viktigt verktyg som möjliggör progress både för den enskilda och för arbetsgruppen. Själv håller hon uppdragskurser i kreativa metoder i handledning och märker tydligt att handledning där de yrkesverksamma får använda kort, symboler, rollspel och värderingsövningar, snarare än att bara prata, är effektivt.
– Ofta känner man sig låst, stressad och pressad när man är i svåra situationer. Under handledningen brukar nya, kreativa tankar födas.
Hennes upplevelse är att många chefer i socialtjänsten anser att handledning är ett viktigt forum för socionomer, men att de slåss mot en smal budget.
– Med de utmaningar socionomer ställs inför i dag är handledning viktigare än någonsin, säger hon.
