Sverige har en lång väg att gå för att uppnå en skola som är inkluderande och jämlik. Framför allt när det gäller barn och unga med NPF.
Maria Nilsson
Ordförande, Svenska Vård
17 sep 2025
Johanna Agri
VD, Magelungen
17 sep 2025
Skolan ska vara en plats för lärande, utveckling och inkludering – oavsett bakgrund eller behov. Men för många elever med NPF är verkligheten en annan. Trots att vi har lagar och riktlinjer som ska säkerställa deras rätt till stöd, vittnar allt fler föräldrar, lärare och rektorer om en skola som inte förmår möta behoven. Tilläggsbelopp och skolpeng räcker inte för att skapa det stöd som krävs. Resultatet är att barn stannar hemma, hamnar i utanförskap och tappar tron på sig själva.
Skolverket uppskattar att 7–10 procent av Sveriges elever har någon form av NPF – det handlar om upp till 100 000 barn och unga. Samtidigt ökar antalet hemmasittare. En rapport från Barnombudsmannen visar att antalet elever som stannar hemma från skolan ökade med 40 procent mellan 2018 och 2021. För många av dessa elever är skolan inte en trygg plats, utan en källa till stress och ångest. Många föräldrar kämpar dagligen för att få sina barn att gå dit. Men ofta står de ensamma i den kampen.
Skolan är inte bara till för att lära sig läsa och räkna – den är också en arena för social samvaro, vänskap och tillhörighet. Att fungera i grupp, skapa relationer och känna sig som en del av ett sammanhang är avgörande för barns psykiska hälsa och framtida möjligheter. Just därför är det så allvarligt när elever med NPF inte får rätt stöd. Isolering och psykisk ohälsa blir ofta följden, och skadorna kan bli livslånga.
Det är positivt att det finns särskilda skolformer som anpassad skola, resursskola och behandlingsskola – men även inom dessa faller barn mellan stolarna. Det saknas resurser, specialkompetens och framför allt ett samordnat ansvar. Lärarna gör sitt yttersta, men kan inte ensamma bära upp ett system som inte är byggt för de verkliga behoven.
På gymnasiet märks detta tydligt. Många lärare vittnar om elever på introduktionsprogram som inte kan läsa och skriva, trots att de gått hela grundskolan. Dessa elever riskerar att marginaliseras ännu en gång – nu i en skolmiljö där förväntningarna är högre men stödet inte är tillräckligt.
Utbildning är en av de mest kraftfulla faktorerna för att bryta fattigdom och utanförskap. En OECD-studie visar att elever som får en god utbildning har större chans till arbete, hälsa och självständighet. Enligt Svenskt Näringsliv kan varje ungdom som inte fullföljer grundskolan kosta samhället över 2,5 miljoner kronor – i form av utebliven arbetsinkomst och ökade samhällskostnader. Att investera i rätt stöd är alltså inte bara en moralisk skyldighet – det är också ekonomiskt klokt.
Därför föreslår vi:
1. Statligt riktat stöd till skolor med hög andel elever med NPF – och införandet av en resursskolpeng till resursskolor.
2. Fler mindre skolenheter med individanpassad undervisning och trygg lärmiljö.
3. Bättre samverkan mellan skola, BUP, habilitering och föräldrar.
4. Tidig upptäckt och insats redan i förskola och lågstadium.
5. Mer forskning om hur utbildning kan bryta isolering och främja livskvalitet.
Det är dags att vi gemensamt agerar för att Sverige får en skola som är inkluderande och jämlik. Barn och unga med NPF förtjänar bättre. Skolan behöver resurser att möta barnens behov, se deras potential och ge dem möjligheter att nå sina drömmar.
LÄS OCKSÅ:
Maria Nilsson
Ordförande, Svenska Vård
17 sep 2025
Johanna Agri
VD, Magelungen
17 sep 2025
Läs mer
Läs även

"Ekonomiskt bistånd är socialtjänstens glömda ryggrad"
Socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd är mer än bara administra...

”Dags för en social återställare”
I dag tycks ingen längre tänka på att utvärdera psykiatrireformen, ...

"Socialsekreterares säkerhet är en demokratifråga"
Bör socialsekreterare likt poliser få tjänstenummer för att skydda ...

"Oersättlig kunskap går förlorad"
Ungdomshandledaren Homeira Tari om vikten av kultur, bildning och a...