Tisdagen den 4 februari satt Patrik Jonsson, chef för socialförvaltningen i Örebro i ett lunchmöte. Hans privata telefon ringer och när han ser att det är områdeschefen för vård- och omsorg blir han förbryllad. Varför ringer hon på hans privata nummer mitt i lunchen? Patrik Jonsson svarar och får veta att det kommit ett larm från TiB:en (tjänsteman i beredskap reds. anmärkning) om en pågående skjutning.
– Jag skyndade tillbaka till kontoret och vi samlade förvaltningsledningen. Vi hade rätt begränsad information men förstod snabbt att det var allvarligt och gick upp i stabsläge, berättar han.
Det är en märkbart berörd Patrik Jonsson som via Teams berättar att de tidigt, innan det blev känt i media, insåg att några av förvaltningens egna medarbetare saknades. Nu när alla dödsoffer är identifierade kan han bekräfta att flera personer som arbetat inom äldreomsorgen och inom funktionsstöd finns bland dödsoffren.
Samtidigt som de själva drabbats hårt är socialförvaltningen en viktig kugge i kommunens krisberedskap. Medarbetare från Individ- och familjeomsorgen har sedan i tisdags eftermiddag till exempel bemannat de träffpunkter kommunen satt upp för allmänheten, samtidigt som de satt in ett riktat krisstöd mot personal och chefer på de enheter som är direkt berörda.
– Det här kommer vi att jobba med under lång tid framöver. Det är viktigt att komma ihåg att alla reagerar olika och för en del kan reaktionen komma senare. Samtidigt jobbar vi med bemanningen. Ordinarie verksamhet behöver också fungera men det är många som jobbat mycket nu som behöver återhämtning.
Det förekom tidigt rykten om att socialförvaltningen skulle ha varit måltavla för dådet. Vad tänker du om det?
– Jag tror att det blev någon sammanblandning där i början. Försörjningsstödet hanteras av en annan förvaltning i Örebro och vi har ingen verksamhet på Campus Risbergska. Det vet även våra medarbetare så jag upplevde inte att just det ryktet skapade någon stor oro.
I den extrema press Örebro kommun hamnat i har Patrik Jonsson fascinerats över hur snabbt saker och ting kan gå, och hur man jobbat utanför de vanliga ramarna. Gränser suddas ut och alla samarbetar. De har också fått många erbjudanden om stöd från andra kommuner och organisationer. Jönköping och Karlskoga hörde till exempel snabbt av sig.
– I början är man inte så mottaglig för hjälp utifrån. Vi behövde samordna oss själva först. Men det här visar på en sammanhållning i samhället. Det tar jag med mig och vi kan nog behöva hjälp framöver för att kunna avlasta vår personal. Den vanliga verksamheten måste ju också flyta på. På torsdag är det möten i alla våra tre nämnder.
Har du själv hunnit reflektera något kring det som hänt?
– Vi försöker att göra det inom våra staber men det blir så klart väldigt fokuserat på arbetsuppgiften. Men hur jag själv tänker… det är helt bisarrt det som har hänt. Det är nästan att jag ibland tänker att när kommer någon och säger att övningen är slut.
Har ni i kommunledningen också fått ta del av krisstödet?
– Inte än. Det är lätt att glömma men vi försöker skapa utrymme att prata om hur vi mår och ta hand om varandra även i den gruppen.
