Viktoria Myrén

Reporter

13 feb 2024

13 feb 2024

”Alla är förlorare när föräldrar inte stöttas”

Föräldrar till placerade barn får inte det stöd de behöver. Det visar ny forskning. Och det uteblivna stödet drabbar inte bara socialtjänsten och föräldrarna, utan även barnen.

Viktoria Myrén

Reporter

13 feb 2024

13 feb 2024

Att föräldrar till placerade barn inte fångas upp i den utsträckning de behöver har socialtjänsten vetat om länge, både utifrån egna erfarenheter, och tidigare forskning.

– Det beskrivs i socialtjänsten som ett gammalt dåligt samvete, säger statsvetaren Anna Melke och konstaterar att det bristande stödet får flera effekter:

– Det kan vara svårt att jobba med de här familjerna i ursprungsläget, och det blir ännu svårare när man inte har en bra kontakt med föräldrarna. Bristen på stöd kan också bidra till instabila placeringar, säger Anna Melke.

Hon var projektledare för Förälder på avstånd som involverade sju kommuner i ett treårigt forsknings- och utvecklingsarbete. Initiativet togs av chefer i socialtjänsten, bland annat efter ett studiebesök i Norge där de sett hur man arbetade med innovativa lösningar för att stötta föräldrarna.

– Det var en aha-upplevelse, säger Anna Melke.

Hon konstaterar att i Sverige har barns delaktighet i den sociala barnavården uppmärksammats under en tid.

– Men när det gäller de biologiska föräldrarnas rätt till delaktighet är det tystare.

Enligt socialtjänstlagen har föräldrar med placerade barn rätt till ”råd, stöd och annan hjälp” och de förväntas delta i ett tredelat föräldraskap, men forskningsstudien Exploring moral injury among parents with children in out-of-home care, som ingår i projektet, visar att det här stödet har allvarliga brister. Forskarna intervjuade 40 föräldrar till placerade barn om deras upplevelser kring placeringen. Och resultatet går i linje med tidigare forskning.

– Föräldrarna känner sig ofta kränkta, missförstådda och utestängda, säger Anna Melke och fortsätter:

– I studien testade vi också att lägga det teoretiska begreppet moralisk skada som ett raster för att förstå vad som gör omhändertagandet av barnet till en så stark upplevelse.

Det forskarna tyckte sig se, och resonerar kring i studien, är om ifrågasättandet av ens föräldraskap också är att ett ifrågasättande av ens identitet. Att man som människa blir omskakad i sina grundvalar.

– Vi behöver möta de här föräldrarna med en större medvetenhet om att det här är svårt och om att vi förmodligen skadar folk när vi placerar barn. Ibland måste vi ändå göra det, men då behöver vi ta hand om den skada som blir, säger Anna Melke.

Forskarna lyfter bland annat begreppet traumamedveten omsorg.

– Om man är medveten om att omhändertagandet, och dess konsekvenser kan orsaka skada hos föräldrarna, så kan man kanske bemöta dem med mer respekt och känslighet.

Fakta: Forskningen i korthet

  • I studie 1, om moralisk skada, intervjuades 40 föräldrar, 30 mammor och 10 pappor, vars barn var placerade i familjehem eller på institution. I studie (2), om socialarbetares olika repertoarer, analyserades samtal från sju fokusgrupper med totalt 52 socialarbetare.
  • Studie 1 visar att föräldrar till placerade barn känner sig exkluderade och utsatta. Socialtjänsten behöver bli medveten om den skada som föräldrar åsamkas och försöka minimera den, exempelvis genom ett tydligare stöd.
  • Studie 2 identifierade repertoarer om förändring, acceptans, permanens, biologi och icke-biologi, som vanligt förekommande bland socialarbetare. Repertoarer som riskerar att forma vilket stöd föräldrarna får. Forskarna pekar på att det är nödvändigt att socialarbetare reflekterar över, och blir medvetna om, de här repertoarerna och ifrågasätter dem.

Anna Melke återkommer till att alla inblandade har något att vinna på att föräldrar till omhändertagna barn får mer stöd.

– Det blir exempelvis besvärligt när du är socialarbetare och ska jobba med föräldrar som är arga och inte förstår vad som händer. Men det är även ett problem för barnen, för många barn bryr sig om sina föräldrar och vill ha kontakt med dem.

Oavsett om barnen har ”bra” eller ”dåliga” föräldrar så är det en relation som oftast finns med dem under hela livet.

– Placeringen blir ett fönster för socialtjänsten att jobba med den relationen, sen stängs det fönstret när placeringen är över eller avbryts. Och då finns en risk för att barnet lämnas ensamt med det här.

En annan forskningsstudie, Social workers’ constructions of parents to children in foster care, som också ingick i projektet, undersökte hur socialarbetare pratar om föräldrar till placerade barn. Studien bygger på fokusgrupper med socialarbetare som bland annat reflekterade över vilket stöd föräldrar till placerade barn får, vad de inte får och vad de skulle behöva. Forskarna identifierade olika ”repertoarer” som socialarbetarna använde när de pratade om föräldrarna, exempelvis repertoarer kring förändring, permanens, acceptans och biologi.

– Socialarbetarna var ganska fast i vissa sätt att tänka kring de här föräldrarna vilket kan påverka vilket stöd man faktiskt ger, säger Anna Melke.

Exempelvis om repertoaren handlar om att situationen inte går att förändra (permanens), då minskar socialarbetarens incitament för att stötta föräldrarna.

– Det var vanligt att man sa: de här föräldrarna har haft sin chans och det fungerade inte, säger Anna Melke.

En annan sak som blev tydlig var att många socialarbetare var upptagna med att få föräldrarna att acceptera att barnen var omhändertagna, och mycket tid ägnades åt att övertyga föräldrarna om att det här var rätt beslut.

– Det tror vi också är problematiskt, för då kommer man inte vidare.

Anna Melke säger att socialarbetare kan stötta föräldrarna även om föräldrarna inte accepterar beslutet. Att skapa allians med sina klienter handlar om att kunna samarbeta även när man inte är överens om allting.

– Men man kan vara överens om någonting, exempelvis att båda parter vill det här barnet väl och att det är en väldigt svår situation att befinna sig i som förälder.

Läs mer

Aktuellt
18 dec 2024

Filmtips: Norénskt julfirande i finsk arbetarklassmiljö

Mörkt, varmt och humoristiskt i Tia Kouvos debutlångfilm Family Tim...

Socialt arbete
18 dec 2024

Man särskilt förordnad vårdnadshavare till 28 barn – hur funkar tillsynen?

Vi går i genom hur utnämning och tillsyn för att se hur systemet fu...

Ny forskning
16 dec 2024

Permanent utanförskap vanligare bland tonårsplacerade pojkar

Forskaren: "Sverige, i egenskap av ställföreträdande förälder,...

Läs även

Forskning
23 sep 2024

Unik studie lyfter moralisk stress som möjlig drivkraft

Kan moralisk stress inom äldreomsorgen leda till positiv förändring...

Forskning
16 sep 2024

Så ser mobbningens konsekvenser ut i det längre perspektivet

Många och allvarliga negativa effekter som kan påverka drabbade liv...

Forskning
28 aug 2024

Hon lyfter de ”galnas” kulturarv: "Vill låta utsatta komma till tals"

Forskaren Elisabeth Punzi blickar bakåt tillsammans med patienter i...

Forskning
27 maj 2024

Enskilda samtal ett viktigt redskap för skolkuratorer

Forskaren: "Att få komma till en trygg person och förstå vad m...

Forskning
13 mar 2024

Forskare ger nya perspektiv på kunskap i ny rapport

"Resultatet har förvånat", säger Kerstin Svensson, som ti...

Forskning
12 feb 2024

”Alla är förlorare när föräldrar inte stöttas”

Föräldrar till placerade barn får inte tillräckligt stöd. Det får i...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.