Regionerna bör redan idag börja revidera sina vårdprogram och processkartor och erbjuda mer PDT i enlighet med evidensläget. Det skriver Björn Philips och Peter Lilliengren från Stockholms universitet i en debattartikel.
Björn Philips
Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil dr, Professor i klinisk psykologi, Psykologiska Institutionen, Stockholms universitet
13 maj 2024
Peter Lilliengren
Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil dr, Lektor i klinisk psykologi, Psykologiska Institutionen, Stockholms universitet
13 maj 2024
Psykodynamisk psykoterapi, PDT, var den dominerande psykoterapiinriktningen inom psykiatrin för 25–30 år sedan, men terapimetoden har sedan dess närapå blivit avvecklad inom offentlig vård. I de senaste decenniernas strävan mot evidensbasering har bland annat kritik riktats mot att det funnits för få forskningsstudier om behandlingens effekter samt att dessa haft för låg kvalitet.
I de nationella riktlinjerna ges PDT därför betydligt lägre rekommendation än exempelvis kognitiv beteendeterapi, KBT, vid vanliga psykiatriska tillstånd. I förlängningen saknas numera kompetens inom PDT helt på många psykiatriska mottagningar runt om i landet.
Parallellt med att PDT har minskat inom offentlig vård har dock antalet forskningsstudier ökat. I dagsläget finns ca 300 randomiserade kontrollerade studier, RCT, som undersöker effekterna av PDT vid specifika psykiatriska tillstånd och andra kliniskt relevanta problemområden. Omkring 40 procent av studierna har publicerats senaste tio åren vilket innebär att resultaten till stor del ännu inte hunnit integrerats i nationella riktlinjer.
VILL DU SKICKA IN EN DEBATTARTIKEL? >>> Så här gör du
Under 2023 publicerades en stor så kallad ”paraplyöversikt”, det vill säga en metaanalys av metaanalyser, i den välrenommerade tidskriften World Psychiatry där det nuvarande evidensläget för PDT uppskattades. Evidensen bedömdes enligt GRADE-systemet, vilket är samma system som används av SBU och Socialstyrelsen i Sverige, och innebär strikt granskning av både metaanalysernas och originalstudiernas kvalitet.
Sammanfattningsvis fann författarna evidens av hög kvalitet att PDT är bättre än både inaktiva och aktiva kontrollbetingelser när det gäller diagnosområdet depression. Jämförelse mellan PDT och andra aktiva terapier visade ingen signifikant skillnad i utfall.
- För ångestsyndrom visade översikten evidens av måttlig kvalitet att PDT är bättre än inaktiva och aktiva kontrollbetingelser och även här saknades signifikant skillnad mellan PDT och andra aktiva terapier.
- För personlighetssyndrom fann man också evidens av måttlig kvalitet att PDT är bättre än kontrollbetingelser i att minska personlighetsstörningssymtom. Inte heller här fanns någon signifikant skillnad mellan PDT och andra aktiva terapier.
- För funktionella somatiska tillstånd visade översikten evidens av hög kvalitet att PDT är bättre än kontrollbetingelser i att minska somatiska symtom.
Författarnas slutsats är att PDT är en evidensbaserad psykoterapiform för de nämnda psykiatriska tillstånden och ska ges stark rekommendation för behandling av dessa tillstånd.
LÄS OCKSÅ >>> Färre vägar till att bli psykoterapeut: ”Det här är ett jättebekymmer”
Vid sidan av ökad forskning har det också skett en betydande metodutveckling inom PDT-traditionen under de senaste decennierna. Flera aktiva, fokuserade och välstrukturerade metodvarianter har utvecklats, där så stor effekt som möjligt på kortast möjliga tid eftersträvas, exempelvis panikfokuserad psykodynamisk psykoterapi, PFPP, dynamisk interpersonell terapi, DIT, intensiv dynamisk korttidsterapi, ISTDP, mentaliseringsbaserad terapi, MBT, och överföringsfokuserad psykoterapi, TFP.
Mot bakgrund av det aktuella evidensläget för PDT anser vi att behandlingsmetoden har en viktig roll att fylla, både inom första linjens psykiatri och specialistpsykiatrin.
Det är en god nyhet att Socialstyrelsen under 2025 kommer att börja arbete med att revidera nationella riktlinjerna för vård av depression och ångest. Men regionerna bör redan idag börja revidera sina vårdprogram och processkartor och erbjuda mer PDT i enlighet med evidensläget. Ett bredare behandlingsutbud med PDT, KBT, psykofarmaka etcetera innebär ökad valfrihet för patienter.
Det är också centralt att terapeuter med kompetens inom PDT tas tillvara inom de verksamheter där de verkar. Alla goda krafter behövs för att möta dagens och framtidens utmaningar inom området psykisk ohälsa.
Läs mer
Filmtips: Norénskt julfirande i finsk arbetarklassmiljö
Mörkt, varmt och humoristiskt i Tia Kouvos debutlångfilm Family Tim...
Läs även
"Syskon till unga frihetsberövade behöver bättre stöd"
Kriminella och brottsoffer lyfts ofta – men sällan syskonen till de...
"Barn och unga på HVB har rätt till en stabil skolgång"
Svenska Vård efterlyser i en debattartikel två åtgärder för att öka...
"Nya socialtjänstlagen missar målet"
Nya SoL är lovvärd, skriver socialchefen Johan Hellberg i ett debat...
"Prioritera sociala barnavården när kunskap om existentiell hälsa tas fram"
Johan Assarsson och Sara Pettersson från Lunds kommun lyfter vikten...