När den psykiska ohälsan ökar behövs fler psykoterapeuter. Det är både forskare och yrkesverksamma överens om. Men hur ser möjligheterna ut för de som vill utbilda sig? En sak är säker: Utbudet minskar.
När det kommer till framtidsförsörjningen av psykoterapeuter så kunde prognosen vara bättre i Sverige. Antalet yrkesverksamma med legitimation minskar för varje år och hälften av landets regioner flaggar för att man har en brist på psykoterapeuter.
Siffrorna kommer från Socialstyrelsens årliga rapporter om tillgång och efterfrågan på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Enligt de senaste mätningarna tillhör psykoterapeuter ett av de legitimationsyrken där antalet sysselsatta har minskat mest.
– Det här är ett jättebekymmer, säger Anders Klingström, legitimerad psykoterapeut och ordförande i Psykoterapiföreningen.
Anders Klingström. Foto: Privat
– Om man ser till den första linjens psykiatri på vårdcentralerna så är depression och ångest de absolut vanligaste diagnoserna. Och så har man knappt något att sätta in.
Mellan 2016 och 2022 har antalet legitimerade psykoterapeuter under 65 år minskat från cirka 3 700 personer till 3 380. Detta enligt den senaste statistiken från Socialstyrelsen. Det kan ställas i relation till ett annat sedan länge välkänt problem – att psykoteraptkåren är till åren kommen och står inför stora pensionsavgångar.
– Så har det sett ut länge. Den enda yrkesgruppen som är specialister på psykoterapi riskerar alltså att försvinna från marknaden. Det fylls i alla fall inte på i samma takt som folk går i pension, säger Anders Klingström.
LÄS OCKSÅ >>> Panelen: Vilken status har egentligen psykoterapin i Sverige?
Medelåldern bland sysselsatta legitimerade psykoterapeuter är 59 år. Bland legitimationsyrkena inom hälso- och sjukvården är psykoterapeuter den yrkesgrupp som har flest sysselsatta över 67 år.
På ett sätt är det begripligt. Vägen till legitimationen är lång och för de som vill bli legitimerade psykoterapeuter har utbudet av utbildningar blivit mindre de senaste 5–10 åren. I början av januari 2022 avvecklade Marie Cederschiöld högskola, tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola, sitt psykoterapeutprogram. För några år sedan valde också Högskolan Evidens i Göteborg att avveckla hela sin verksamhet, både psykoterapeutprogrammet och grundutbildningen.
Fakta: Så blir man leg psykoterapeut
1. Akademisk examen som psykolog, läkare eller socionom om minst 180 högskolepoäng, motsvarande tre års heltidsstudier.
2. Grundutbildning i psykoterapi, så kallad steg 1-utbildning, som vanligtvis löper över minst tre terminer på halvfart och omfattar minst 45 högskolepoäng. I en psykologexamen är grundutbildningen inkluderad.
3. Minst två års arbete med psykoterapeutiska arbetsuppgifter.
4. Först därefter uppfyller man behörighetskraven till psykoterapeutprogrammet, med reservation för att variationer kan förekomma beroende på lärosäte. Det innebär tre års ytterligare studier på halvfart, motsvarande 90 högskolepoäng. Förutsatt att man genomför den här processen i ett svep är det alltså tal om en period på cirka tio år.
Sett till inriktningar tog Linköpings universitet bort sin familjeterapiinriktning så sent som vid årsskiftet. Även vid Lunds universitet har inriktningar tagits bort – kognitiv beteendeinriktad psykoterapi och psykodynamiskt orienterad psykoterapi, båda med fokus på barn och ungdom. Ett annat exempel är Karolinska Institutets psykoterapeutprogram där kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk terapi också har försvunnit.
Även Göteborgs universitet kan nämnas. Där har man inte lagt ner någon inriktning men under ansökningsomgången 2024 har man valt att pausa den psykodynamiska inriktningen, med hänvisning till brist på resurser och att inriktningen behöver moderniseras.
LÄS OCKSÅ >>> Yrkesgrupp under hot: Riskerar psykiatrins psykoterapeuter att försvinna?
Oftast är det just ekonomi, personalbrist eller omfördelning av resurser som ligger till grund för nedläggningar, men Anna Norlén, verksamhetschef och rektor på Ericastiftelsen, nämner också en annan faktor.
– Psykologförbundet påverkar ju utbildningsläget så till vida att man sedan ganska många år har infört en egen ordning för specialistutbildning. Många psykologer väljer att gå olika kurser inom den i stället för en psykoterapeututbildning.
Det har i förlängningen lett till att utbildningssamordnare inom psykoterapi, Anna Norlén inkluderad, har arbetat för att psykoterapeutprogrammet ska motsvara en sammanhållen specialistutbildning inom psykoterapi för psykologer.
Anna Norlén. Foto: Anna von Brömssen
– Det är flera lärosäten som nu erbjuder det. Vid Stockholms och Uppsala universitet, hos oss på Ericastiftelsen och på KI är det så. Om en psykolog vill gå psykoterapeutprogrammet på någon av de lärosätena så blir man samtidigt specialist.
Anders Klingström lyfter ytterligare en sak som får en direkt påverkan på människors möjligheter att nå legitimationen.
– När det kommer till grundutbildningen inom psykoterapi så är det en helt oreglerad marknad. Folk betalar massor av pengar för utbildningar som inte är godkända. När de sedan söker till psykoterapeutprogrammet får de veta att de inte är behöriga. Det är en djungel där utbildare inte tar något som helst ansvar för sina studenter.
LÄS OCKSÅ >>> Oväntad effekt när BUP Väst anställde fler psykoterapeuter i brist på psykologer
Både Anna Norlén och Anders Klingström är oroliga över utvecklingen.
– Det är bekymmersamt att antalet utbildningsplatser minskar utifrån det ökade trycket på de verksamheter som erbjuder stöd och behandling för barn och ungdomar, säger Anna Norlén, och fortsätter:
– En psykoterapeut kan inte bara behandling utan även bedömning, de har kompetens inom utveckling- och föräldrapsykologi, motivationsarbete med mera. Det är ovärderligt även om insatserna ska vara tidsbegränsade och komma in tidigt.
Fakta: Antal utbildningsplatser *
- Ericastiftelsen: 12-14 platser vartannat år.
- Ersta Sköndal högskola: Programmet nedlagt.
- Evidens AB: Programmet nedlagt.
- Göteborgs universitet: 56 platser vart tredje år.
- Karolinska Institutet: 16 platser varje år.
- Linköpings universitet: 32 platser vartannat år.
- Lunds universitet: 98 platser vart tredje år.
- Stockholms akademi för psykoterapiutbildning (SAPU): 50 platser varje år.
- Stockholms universitet, Psykologiska institutionen: 40 platser per år.
- Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete: 24 platser ungefär var femte termin.
- Svenska institutet för kognitiv psykoterapi: 28 platser varje år.
- Umeå universitet: 30 platser per år (uppehåll vart tredje år).
- Uppsala universitet: 24-28 platser varje 1,5 år.
* Siffrorna avser utbildningsplatser på legitimationsgrundande psykoterapeutprogram i Sverige. Det totala antalet platser är en sammanräkning av respektive lärosätes olika inriktningar. Siffrorna inkluderar inte steg 1-utbildningar.
