Det har skrivits spaltmeter om den ökade hotbilden mot landets barnavårdsutredare och nu blir det några decimeter till, skriver Sol Lindhöjd i en debattartikel.
Sol Lindhöjd
Verksamhetsansvarig vid Mälarbygden skyddat boende
29 nov 2023
Få inom socialtjänsten har kunnat undgå att en ny lagstiftning gällande skyddat boende för våldsutsatta barn och vuxna förhoppningsvis snart är verklighet. Nu är det upp till riksdagen att fatta beslut om förslaget som handlar dels om en helt ny lag, dels om ändringar i tolv andra lagar.
Vi är många som väntat på en reglering och välkomnar förslaget, men det är givetvis förknippat med en viss oro, vilket framgår i remissvaren. Många frågar mig om hur förslaget kan komma att påverka barnen och vad det finns för konsekvenser. Jag tror mycket gott men jag har också flera farhågor.
I den nya lagstiftningen och ändringarna i befintlig lagstiftning framgår att det kommer att bli en ökad arbetsbelastning på barnavårdsutredarna hos socialtjänsten. Barnen som placeras i skyddat boende ska ha en egen barnavårdsutredare som följer dem under hela placeringstiden. Förslaget som ges innebär att en barnavårdsutredare ansvarar för vårdplan, regelbundna uppföljningar och skriver förslag till beslut.
Om den våldsutövande vårdnadshavaren inte samtycker till placering i skyddat boende och en omedelbar insats i form av skyddat boende beslutas ska beslutet underställas förvaltningsrätten inom en vecka. Hålls inte den tidsramen upphör beslutet att gälla. Därefter ska ansökan in, inom sex veckor från att förvaltningsrätten fastställt beslutet. Har socialnämnderna den kapacitet som krävs för att säkerställa att detta sker i tid?
Idag läggs allt ansvar på den våldsutsatta vårdnadshavaren att fatta beslut om att skydda sina barn från våld, då barn inte har något eget placeringsbeslut på skyddat boende. I det nya lagförslaget föreslås att socialnämnden ska göra ett aktivt ställningstagande och fatta beslut om ifall barnet ska placeras i skyddat boende eller inte.
Om barnet riskerar att uppleva våld och barnets vårdnadshavare har beviljats skyddat boende får barnet också beviljas det ”om det finns en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas (…)” (Ur Regeringens proposition 2023/24:31 Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende s 7, 3 kap. 1§). Vad händer när vuxenhandläggaren och barnavårdsutredaren gör olika bedömningar?
Som det ser ut idag regleras inte umgänget under skyddsplacering. Det är återigen ett ansvar som åläggs den våldsutsatta vårdnadshavaren. Barnavårdsutredarna har i dagsläget ingenting med umgänge mellan barn och vårdnadshavare att göra utan bör hänvisa till familjerätten.
Om en våldsutsatt vårdnadshavare motsätter sig umgänge mellan barn och våldsutövande vårdnadshavare åligger det den förstnämnda att tillhandahålla en godtagbar förklaring till dennes ställningstagande i förvaltningsrätten vid tvist om vårdnad, boende och umgänge. Det finns tillfällen då ställningstagandet om att skydda sina barn från att uppleva våld misstolkats till samarbetssvårigheter.
I och med det nya förslaget får socialnämnden besluta om barnets umgänge med den våldsutövande vårdnadshavaren. På vilka grunder kommer barnavårdsutredaren att kunna neka till ett umgänge?
Jag vill också belysa en oro av det mer kollegiala slaget som inbegriper alla barnavårdsutredare. Det är en redan utsatt grupp med många nyutexaminerade socionomer och komplexa ärenden i kombination med för lite tid till kompetenshöjande insatser och för få till antalet.
Det har skrivits spaltmeter om den ökade hotbilden mot landets barnavårdsutredare och nu blir det några decimeter till. När barnavårdsutredarna i vissa fall kommer att behöva föreslå en placering i skyddat boende kommer de troligtvis att bli än mer belastade och utsatta. Oförstående våldsutövare kommer att hävda missförstånd och i och med att de är förhindrade att ompröva beslutet inom sex månader kommer frustrationen vara hög.
Många av våldsutövarna har dessutom gott om våldskapital, särskilt de som arbetar i grupp om flera. Det finns därför ett antal åtgärder som behövs för att säkra arbetsmiljön och förhindra att barnavårdsutredare får hotbrev utan frimärke i sin brevlåda. Syftet med förslaget var inte att göra våra barnavårdsutredare till den största målgruppen för skyddat boende. Vem ska åläggas att skriva under förslag till beslut i vårt demokratiska samhälle?
Läs mer
Läs även
"Barn och unga på HVB har rätt till en stabil skolgång"
Svenska Vård efterlyser i en debattartikel två åtgärder för att öka...
"Nya socialtjänstlagen missar målet"
Nya SoL är lovvärd, skriver socialchefen Johan Hellberg i ett debat...
"Prioritera sociala barnavården när kunskap om existentiell hälsa tas fram"
Johan Assarsson och Sara Pettersson från Lunds kommun lyfter vikten...
"Den generella socionomutbildningen ger mångfaldens förståelse"
Två forskare från Mälardalens universitet framhäver vikten av att u...