Blickar man tillbaka de senaste tre åren är det mycket som har hänt på frivårdsområdet. Det har införts en ny påföljd, ungdomsövervakning, övervakningstider har förlängts vilket har öppnat upp för mer innehåll gentemot dömda, och den elektroniska övervakningen har utökats, med mera.

Nu införs ytterligare lagstiftning som rör frivårdsområdet. Det är kopplad till fall där den tilltalade har dömts till fängelse i högst sex månader.

– Man kan redan idag avtjäna det med fotboja och hemarrest istället för att sitta i fängelse (intensivövervakning med elektronisk kontroll, IÖV, reds anm), säger Lovisa Nygren på Kriminalvården, som har frivårdens verksamhet som expertområde.

– Tidigare har den dömde själv behövt ansöka om det här. Det nya nu är att det blir frivården som bestämmer vem som ska avtjäna med fotboja och vem som ska avtjäna på anstalt. Ansökningskravet slopas. Det finns kvar som en möjlighet men det är inte längre ett krav. Frivården kommer titta på alla som uppfyller kriterierna för intensivövervakning och sedan väljer man ut vilka som får det.

Vad hoppas man att detta ska ge för effekter?

– Det Kriminalvården hoppas på är ju att fler personer kommer verkställa korta fängelsestraff med IÖV. Det är svårt att fylla korta fängelsestraff med ett meningsfullt innehåll, då är det bättre att de dömda ges möjlighet att behålla sin sysselsättning och sina social relationer genom IÖV.

– Sedan är det såklart också kopplat till den beläggningssituation som vi har i Sverige, att det är fullt på anstalterna. Det är väldigt, väldigt ansträngt.

Frivården kommer även att få större möjligheter att kontrollera att dömda inte uppsöker platser där man inte vill att dem ska vistas.

– Om det till exempel finns ett brottsoffer, det skulle kunna handla om våld i nära relation, så kan frivården fatta beslut om vistelseförbud, som vi sedan kan kontrollera elektronisk, säger Lovisa Nygren.

Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 oktober 2022.