Socialarbetaren har gått från att vara en professionell medmänniska till ”statens budbärare”, vars uppgift är förmedla beslut så snabbt och kostnadseffektivt som möjligt. Det skriver socionomen Hajar Alsaidan i en krönika. Hon efterfrågar en obunden rörelse för socionomer, med en enad värdegrund, för att förbättra det sociala arbetet.
- ”För att fler socialarbetare skall inse denna plikt och makt de har att förändra krävs mobilisering.”
Rörelsesocionomen organiserar sig också för ett aktivt och kreativt användande av sitt handlingsutrymme. Trots att det finns styrande lagstiftningar och byråkrati så lämnas ett utrymme åt den enskilde att handla. Handlingsutrymmet ger den enskilde socialarbetaren möjligheten att tolka, vrida och vända på olika faktum i det givna sammanhanget, för att motivera bedömningar. Tyvärr avstår allt fler socialarbetare från den här möjligheten.
LÄS OCKSÅ >>> Ut med det gamla, in med det nya – viktigt att rensa bland metoder för att lyckas
För att använda handlingsutrymmet till klientens fördel och göra plats åt vår agans, samtidigt som vi utför vårt professionella uppdrag, behöver vi utöva ett aktivt socialt arbete. Detta genom att reflektera över vår teoretiska utgångspunkt, och kritiskt granska vår roll och makt. Det hjälper socialarbetaren att utveckla en förståelse av sig själv som en bärare, upprätthållare och skapare av det sociala arbetet. För att fler socialarbetare skall inse den plikt och makt de har att förändra krävs mobilisering.
Självklart kan den enskilde socialarbetaren inte ensam axla ansvaret att förbättra det sociala arbetet. Eller ensam beskyllas för de sociala arbetets tillkortakommanden. Det krävs i största grad strukturell och politisk förändring men socialarbetaren är en stor del av det sociala arbetets maskineri. Rörelsesocionomen är en öppen och politiskt obunden rörelse för socionomer som väljer att ta ansvar och organisera sig. Vi vill organisera oss för att inspirera till skapandet av enad värdegrund hos socionomer som utgår från intersektionella och postkoloniala principer. För att stärka den enskilde socionomens tilltro till sig själv som handlande subjekt i sin yrkesutövning. För att uppmana till mobilisering, reflektion och erfarenhetsutbyte bland socionomer på nationell nivå, med fokus på nätverkande, stödarbete och utbildning.
LÄS OCKSÅ >>> Flertalet svenska kommuner brister i sitt stöd till unga som lämnar samhällsvård