Det behövs ett förstärkt straffrättsligt skydd för personal som utsätts för hot och trakasserier inom bland annat socialtjänst, sjukvård och skola, enligt ett förslag som lämnades över till regeringen förra veckan.
Anne Rapp, särskild utredare med uppdrag att se över skyddet mot hot och våld för personer med samhällsviktiga funktioner, föreslår i utredningen att det bör införas två nya brott vid våld eller hot mot utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner. Grovt våld eller hot föreslås ge fängelse i minst ett och högst sex år.
– Vi är positiva till förslaget och är i stort nöjda med det som utredaren kommit fram till, säger Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef på SSR.
Det finns idag ett skydd för personal som utför myndighetsutövning, till exempel socialsekreterare. Samtidigt har personal som inte utför myndighetsutövning saknat skydd.
– Det kan till exempel handla om personal som jobbat på HVB-hem eller fältassistenter. De har inte omfattats av den lagstiftningen, trots att det är vanligt att de också utsätts för hot och våld. I utredningen konstateras det att denna grupp också är väsentlig för att verksamheterna ska fungera och att de är utsatta och behöver skydd, vilket vi tycker är bra, säger Fredrik Hjulström.
Finns det något i förslaget som fattas eller kan bli bättre?
– Ja, det gör det. Samma skydd som blåljuspersonalens verksamheter har borde också gälla för socialtjänstens personal. Det är till exempel straffbart att hindra polisens, ambulansens eller räddningstjänstens bilar från att komma fram, men du blir inte dömd om du gör samma sak med socialtjänsten. Det kan komma akuta anmälningar för barnskydd som personalen behöver åka på, men hindras deras fordon från att komma fram till barnet klassas det bara som skadegörelse – det vill vi ändra på, säger Fredrik Hjulström.
Det är också vanligt att socialtjänstens personal också utsätts för otillbörlig påverkan. Räcker det här förslaget för att komma åt det problemet?
– Utredningen för det här nya förslaget tillsattes innan den debatten kom i gång, men det är tveklöst ett stort problem. I en enkät som vi skickade ut till socialtjänsten i utsatta områden i våras berättade många att de påverkats i sitt beslutsfattande på grund av otillbörlig påverkan, så det är definitivt en fråga som är värd att titta på framöver, säger Fredrik Hjulström.
