Elevhälsan har saknat en strukturerad metod för att upptäcka psykisk ohälsa hos nyanlända barn och unga. Nu har Socialstyrelsen tagit fram en modell.
Stefan Karlsson
Reporter
13 okt 2021
– De som testat tycker att den är enkel att använda och fungerar som ett bra sätt för att komma in på svåra frågor om psykisk ohälsa, säger Moa Mannheimer som författat Socialstyrelsens rapport om modellen.
Redan för flera år sedan uppmärksammade Socialstyrelsen att elevhälsan efterfrågade bättre verktyg för att upptäcka psykisk ohälsa hos nyanlända.
– De är en grupp som ofta befinner sig i en svår situation. De har just kommit till Sverige och vet inte om de får stanna. Alla är belastade. Samtidigt kan det variera väldigt mycket. Vissa är deprimerade eller traumatiserade. Andra har förmågan att hantera stressen, med stöd från boende och skola, säger Moa Mannheimer.
Med bedömningsinstrumentet Refugee Health Screener som grund har Socialstyrelsen nu tagit fram ett anpassad modell för elevhälsan. RHS har tidigare använts för att identifiera psykisk ohälsa hos bland annat vuxna i flyktingläger. Modellen består av ett formulär med frågor om symptom på traumatisering, depression och ångest. Symptomen graderas på en skala från ”inte alls” till ”i mycket hög grad”. Resultatet ger en snabb bild av om personen har behov av ytterligare hjälp. Socialstyrelsen har också tagit fram en användarguide med råd om hur elevhälsan ska agera när de använder modellen.
– Det handlar om att få en skattning som är en del av den totala bedömning du gör. Indikerar resultatet mild psykiska ohälsa så bör du kanske boka en uppföljning om ett par veckor. Indikerar den allvarlig psykisk ohälsa behöver du överväga att gå vidare till skolläkare, remittera till BUP eller första linjens psykiatri, förklarar Moa Mannheimer.
Modellen har också utvärderats av forskare vid Mittuniversitetet. De har låtit elevhälsor vid gymnasieskolor i ett dussin kommuner runt om i landet testa RHS.
– Alla deltagare fick utbildning om nyanlända och psykisk ohälsa och en guide om hur du kan fråga, tolka olika svar och vilka åtgärder som kan vara lämpliga att vidta, säger Elisabeth Rodung, forskare på institutionen för psykologi och socialt arbete vid Mittuniversitetet i Östersund, som tillsammans med kollegan Anna Leiner gjort utvärderingen.
Forskarnas slutsats är att de deltagande elevhälsorna är positiva till RHS. De tycker att frågeformuläret är lättanvänt, tidseffektivt och fungerar bra för att identifiera olika grad av psykisk ohälsa hos eleverna. Arbetsmodellen ger ett bra stöd för personal att planera för de som behöver fortsatt vård.
– De flesta tycker att modellen är ett bra komplement. Den fångar också upp elever som man inte trodde mådde så dåligt. Vissa elever kanske märks för att de är frånvarande eller hamnar i bråk. Men det finns också många som har ångest och oro fast det inte märks så mycket. Då behöver man ställa mer direkta frågor, säger Moa Mannheimer på Socialstyrelsen.
Refugee Health Screener, RHS
RHS har utvecklats av organisationen War Survivors Institute för att identifiera tecken på ångest, depression och posttraumatiskt stress hos flyktingar. RHS består av 13 frågor och finns för närvarande tillgängligt på 19 språk. Formuläret kan laddas ner på webbplatsen warsurvivors.org.
Läs mer >> Socialstyrelsens guide till elevhälsan för att arbeta med RHS.
Läs mer
Läs även
Vinster och risker med en ny registerlag i Sverige
Mona Heurgren på Socialstyrelsen berättar om arbetet med en ny soci...
Nytt lagförslag luckrar upp sekretessen
Stora förändringar för socialtjänst och skolkuratorer när regeringe...
Ny kurs på Linnéuniversitetet ska förbättra det brottsförebyggande arbetet
Riktar sig främst till studenter och yrkesverksamma. Men målgruppen...
Opioidgruppen nitazener nytt hot på den svarta marknaden
1000 gånger starkare än morfin, 300 gånger starkare än heroin. Expe...