Chefredaktören: Vi måste tro på att kvinnan kan få jobb

Utlandsfödda kvinnor får sämre och färre arbetsmarknadsinsatser jämfört med män. Vill vi ha förändring måste vi själva tro på att den är möjlig, skriver chefredaktör Lena Engelmark.

Lena Engelmark

Chefredaktör

27 maj 2021

27 maj 2021

”Det är många som har dömt mig utifrån den bakgrund och etnicitet jag har och den religion jag tillhör snarare än de kunskaper som jag visar.” Det är Benin Al-Najjar som berättar, en av skådespelarna i uppsättningen Svenska Hijabis som gick på Dramaten i Stockholm för några år sedan. I en intervju för Socionomen beskrev hon och de andra högskoleutbildade aktriserna den diskriminering och mobbning de ofta upplevt under studier och på arbetsplatser. Ändå är de muslimer som är födda i Sverige.  

LÄS MER: Temaläsning: Därför har utlandsfödda unga kvinnor svårt att få arbete 

Vi vet att utlandsfödda unga kvinnor har svårt att få jobb. Vi vet också att hederskultur och förtryck som härstammar från hemländerna hindrar vissa unga utrikesfödda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. Men reglering och segregering av kvinnan i den muslimska världen har andra orsaker än religion, hävdade Benin i Svenska Hjiabis under intervjun. Hedersförtryck handlar mer om kulturella och traditionella värderingar inom en viss omgivning eller ­familj än religiös tillhörighet, ­poängterade hon. 

Huruvida kvinnan är utlandsfödd eller ej kanske inte är avgörande för hennes svårigheter att få jobb. Trots att aktriserna i Svenska Hijabis är födda i ­Sverige, högskoleutbildade och yrkesverksamma upplever de lägre förväntningar och nedlåtande ­attityder just på grund av sin religion. Att ­arbetsgivare tror att de kan mindre på grund av ­slöjan på huvudet är inte ­ovanligt. ”Man slänger in kommentarer lite diskret för att markera att ’du är förtryckt’ eller ’du är på det här sättet’”, var ekonomen Shamas erfarenhet av arbetskamraterna.

I nya numret av Socionomen framkommer också att myndigheters uppfattning om att utrikesfödda kvinnor inte vill eller får arbeta gör att de inte erbjuds rätt insatser. Utlandsfödda kvinnor får sämre och färre arbetsmarknadsinsatser från Arbetsförmedlingen jämfört med män. Kanske är det i denna ände vi måste börja; vill vi ha förändring måste vi själva tro på att den är möjlig.

Lena Engelmark

Chefredaktör

27 maj 2021

27 maj 2021

Läs mer

Debatt
2 jul 2025

"Socialsekreterares säkerhet är en demokratifråga"

Bör socialsekreterare likt poliser få tjänstenummer för att skydda ...

Verktyg
1 jul 2025

Mer fokus på medicinering än samtalsstöd inom palliativ vård

Forskaren: Samtalsstöd till personer i livets slutskede ses mer som...

Ledare
1 jul 2025

"3 råd till regeringen inför nya SoL"

Nu har den nya socialtjänstlagen trätt i kraft. Här ger Socionomens...

Läs även

Ledare
1 jul 2025

"3 råd till regeringen inför nya SoL"

Nu har den nya socialtjänstlagen trätt i kraft. Här ger Socionomens...

Ledare
12 mar 2025

"Vad är svaret, om inte 42?"

Socionomens chefredaktör Annika Sjöberg skriver om mening, existent...

Ledare
28 jan 2025

"Hur mycket måste en socialarbetare tåla?"

Socionomens chefredaktör Annika Sjöberg om otillåten påverkan och d...

Ledare
26 nov 2024

"Vi drar en suck av lättnad… för ett tag"

Socionomens chefredaktör kommenterar beskedet om anmälningsplikt, s...

Ledare
4 nov 2024

"Pengar är inte allt, men det hjälper"

Omställningen till nya SoL kommer inte bli ett lätt pussel att få i...

Ledare
24 sep 2024

"Varför är det brottsoffret som måste flytta?"

Socionomens chefredaktör Annika Sjöberg ställer sig frågande till a...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.