1 okt 2020

C-uppsats

C-uppsatstävlingen 2020 / Uppsala universitet

När robotar intar socialtjänsten

opinion-sign
Socialhögskolorna på landets universitet och högskolor väljer ut den bästa C-uppsatsen på respektive socionomutbildning. De utvalda uppsatserna presenteras i tidningen Socionomen och på Socionomen.se, varefter en vinnare utses av en expertgrupp. Det vinnande bidragets författare tilldelas ett stipendium på 10 000 kr för årets bästa C-uppsats.

Det vilar ett stort ansvar på kommunerna i planeringen av de nya tekniska möjligheterna. Det menar författarna av Uppsala universitets bidrag i årets C-uppsatstävling, som handlar om socialarbetarens förutsättningar inom en digitaliserad och automatiserad socialtjänst.

Andreas Widelund, Uppsala universitet

28 år, jobbar som socialsekreterare inom försörjningsstöd i Håbo kommun.

1 okt 2020

Kitty Lossius, Uppsala universitet

34 år, läser kurser inom barn- och ungdomsvetenskap på avancerad nivå vid Högskolan Väst.

1 okt 2020

Mia Fernau

Illustration

1 okt 2020

1 okt 2020

Digitalisering och införande av robotar inom socialtjänstens handläggning av försörjningsstöd sker nu i många av landets kommuner. Automatisering förväntas spela en växande roll inom det offentliga sociala arbetet i Sverige. Automatisering av socialsekreterares uppgifter har omtalats med både oro och tillförsikt av politiker och forskare och framhålls ofta skapa utrymme för ”mer socialt arbete” inom en sektor präglad av hårda effektivitetskrav och en stor administrativ börda. Då forskningsfältet än är i sin linda bestämde vi oss för att undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till digitalisering av försörjningsstödsansökan och utveckling mot automatiserad handläggning i relation till deras klientarbete och handlingsutrymme. Studien syftar även till att undersöka på vilka sätt automatisering kan förstås i ljuset av de effektiviseringar som präglar dagens sociala arbete inom New Public Management (NPM).

Studien utgår från en kvalitativ hermeneutisk forskningsansats. Tio semistrukturerade intervjuer ligger till grund för en tematisk analys. Deltagarna valdes från försörjningsenheter i ett flertal kommuner med olika grad och utformning av automatisering. Begreppet alienation används för att analysera hur automatiseringsprocessen påverkar handläggarnas arbetsvillkor och arbetssätt medan begreppen rationalitet och McDonaldisering belyser automatiseringens roll inom de strukturer som präglar NPM.

Digitaliseringen kan frigöra tid

Studien visar att socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd lägger stor vikt vid det mänskliga mötet och förändringsinriktat arbete med klienter, även i en alltmer digitaliserad och automatiserad socialtjänst. Flera deltagare upplever att den digitala försörjningsstödsansökan frigör tid för klientarbete och även att kvaliteten på klientmöten förbättras genom minskat fokus på administrativa frågor. Samtidigt befarar och upplever många att den tid som frigörs istället leder till rationaliseringar i verksamheten i form av ökat ärendeantal, minskad personalstyrka och mindre tid för varje klient. I enlighet med Webers idéer om att medlen i rationella system ofta blir viktigare än det ursprungliga målet kan digitalisering och automatisering, och de effektiviseringar det medför, därmed tänkas riskera att bli ändamål i sig och på så sätt skymma det ursprungliga målet om ”mer socialt arbete”.

Flera intervjupersoner lyfter vidare att införandet av digital ansökan och automatiserade handläggningsmoment i dagsläget inte påverkar deras handlingsutrymme. Samtidigt befarar de att utvecklingen på sikt kan resultera i att handlingsutrymmet minskar genom att beslutsfattande läggs över på robotar. Socialsekreterarens förlorade kontroll över arbetet skulle kunna innebära en alienation från klienten, besluten, handläggningsprocessen såväl som från sin medmänsklighet och kompetens. Samtidigt framkommer en förhoppning om att datorn kan utvecklas till att i större grad bli en avlastande samarbetspartner.

Kan ge minskad klientkontakt

Studien belyser vidare att nya arbetssätt med minimal klientkontakt skapats i vissa kommuner i samband med automatiseringen. Arbetssätten kan sägas ha beröringspunkter med McDonaldiserade system genom kundfokus och krav på effektivitet och mätbarhet. Intervjupersonerna sätter automatiseringen i relation till fokus på kostnadseffektivitet inom offentlig förvaltning och de förväntar sig att de kvalitativa värden som skapas kommer att rationaliseras bort. Handläggarnas upplevelser och förväntan indikerar att värdebetonande mål för automatiseringen, som ett mer kvalitativt socialt arbete, kan ha svårt att få fäste inom en målrationell organisation där kostnadseffektivitet premieras. Huruvida digital ansökan och robotar kan bidra till att skapa ett mer kvalitativt socialt arbete eller snarare bidrar till minskad klientkontakt och förlorat handlingsutrymme är därmed nära sammanlänkat med de effektiviseringskrav som präglar socialt arbete i dagens offentliga förvaltning.

Huruvida arbetsmoment inom handläggning av försörjningsstöd ska automatiseras eller inte är något som varje kommun i Sverige sannolikt behöver ta ställning till. Det är därför en viktig fråga för praktiker, verksamhet och forskare.

Både risker och möjligheter

Studien pekar på att digitalisering och automatisering kan användas för att skapa ett mer hållbart och kvalitetsinriktat socialt arbete. Där klienter kan ges mer stöd att ta sig ur ekonomisk utsatthet och där socialsekreterare får vara mer socialarbetare och mindre byråkrater. Samtidigt uppmärksammar studien att automatiseringen lika gärna kan användas för att rationalisera bort vedertagna grundbultar i socialt arbete som mänskliga möten, förändringsinriktat arbete och socialsekreterares autonomi vid beslut, med syftet att optimera kommuners sannolikt kortsiktiga kostnadseffektivitet. Resultaten indikerar därför att det vilar ett stort ansvar på landets kommuner att planera och använda nya tekniska möjligheter på sätt som gynnar klienter och anställda såväl som kommunernas långsiktiga arbete med människor i ekonomisk utsatthet.

Andreas Widelund, Uppsala universitet

28 år, jobbar som socialsekreterare inom försörjningsstöd i Håbo kommun.

1 okt 2020

Kitty Lossius, Uppsala universitet

34 år, läser kurser inom barn- och ungdomsvetenskap på avancerad nivå vid Högskolan Väst.

1 okt 2020

Mia Fernau

Illustration

1 okt 2020

1 okt 2020

Läs mer

Socialt arbete
2 apr 2025

Här får klienterna beroendevård alldeles utanför dörren

På boendet Victor i Göteborg har man krokat arm med ett mobilt LARO...

Debatt
1 apr 2025

"Vi måste uppmärksamma barn med dubbla risker"

Mer behöver göras för att hjälpa barn där risk för misshandel är sä...

Aktuellt
31 mar 2025

”Berättelsen om klassamhället har skrivits om”

Elina Pahnke aktuell med boken Alla ska äta, om vem som kan äta sig...

Läs även

C-uppsatser
18 mar 2025

Utländsk modell som ska hjälpa utsatta att hitta jobb granskas av studenter

IPS-metoden, som riktar sig till personer med psykisk ohälsa, har l...

C-uppsatser
7 mar 2025

Hur fungerar det förebyggande arbetet mot sexuella övergrepp på Sis?

"Det saknas en bra incidenthantering", förklarar Bianca D...

C-uppsatser
25 feb 2025

Maya och Kajsa undersöker hur socialarbetare definierar barns delaktighet

Maya Elder och Kajsa Johansson från Uppsala universitet först ut i ...

C-uppsatser
4 dec 2024

Malin och Johanna vinnare i Socionomens C-uppsatstävling 2024

Johanna Hultqvist och Malin Lång från Göteborgs universitet prisas ...

C-uppsatser
22 jul 2024

Normer och ideal får personer med adhd att vilja få en avdiagnostisering

"Vi har sett att det finns en skam kopplad till att få en diag...

C-uppsatser
15 jul 2024

Personer med schizofreni särskilt utsatta för social exkludering

"Allmänheten behöver få mer information om sjukdomen för att m...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.