Dicks rop på hjälp, Uppdrag granskning. Foto: Privat

Av: Camilla Nordgren,

20 jan 2021

Hanna Egard,

20 jan 2021

Per Germundsson,

20 jan 2021

Ida Runge,

20 jan 2021

Kristofer Hansson,

20 jan 2021

Charlotte Petersson,

20 jan 2021

Oskar Krantz,

20 jan 2021

Svante Lingärde,

20 jan 2021

Maria Norstedt,

20 jan 2021

Matilda Svensson Chowdhury,

20 jan 2021

Madeleine Flink,

20 jan 2021

Ingrid Runesson

Universitetslärare och forskare inom funktionshinderområdet vid Malmö universitet.

20 jan 2021

20 jan 2021

Debatt: Efterfrågas rätt kunskap och kompetens?

Dicks rop på hjälp, Uppdrag granskning. Foto: Privat

”Nu som då visas att otillbörliga förhållanden råder bakom stängda dörrar”, skriver tolv universitetslärare och forskare efter granskningen ”Dicks rop på hjälp”.

Av: Camilla Nordgren,

20 jan 2021

Hanna Egard,

20 jan 2021

Per Germundsson,

20 jan 2021

Ida Runge,

20 jan 2021

Kristofer Hansson,

20 jan 2021

Charlotte Petersson,

20 jan 2021

Oskar Krantz,

20 jan 2021

Svante Lingärde,

20 jan 2021

Maria Norstedt,

20 jan 2021

Matilda Svensson Chowdhury,

20 jan 2021

Madeleine Flink,

20 jan 2021

Ingrid Runesson

Universitetslärare och forskare inom funktionshinderområdet vid Malmö universitet.

20 jan 2021

20 jan 2021

Läs SKR:s replik på debattartikeln här.

Den 14 oktober sändes avsnittet ”Dicks rop på hjälp”, Uppdrag Granskning SVT, om två unga män med grav autism som lever ensamma och inlåsta i Sverige. Dokumentären skakar om. Dold filmning avslöjar anställd personals hot, våld och makt när männen inte uppför sig som önskat. Anhöriga och personal bekräftar situationen och har larmat. Flera fall och liknande boenden tydliggörs och ansvariga intervjuas och medger kännedom. Allt enligt en förlegad syn på människovärde, mänskliga rättigheter och pedagogik.

- Sverige har sedan år 2009 följt FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Detta innebär att staten därmed förbundit sig att främja, skydda och säkerställa full och lika tillgång till mänskliga rättigheter.

Det är upprörande situationer som framträder och inte mycket tycks ha förändrats sedan anstalter som Vipeholm i Lund fanns. I Bommenels studie (2006) beskrivs hur livet tedde sig för de intagna. Gruppen utgjorde enligt den tidens synsätt en belastning för såväl anhöriga som samhället och lämnades för att glömmas bort. På Vipeholm kunde dessa personer, enligt såväl riksdag som forskare, ”nyttiggöras” genom att ingå i ett plågsamt och utdraget experiment, det internationellt kända Sockerförsöket. Experimentet har nyligen varit föremål för radiodokumentärserien Vipeholmsanstalten (Sveriges Radio 2020) och har även beskrivits (Sydsvenskan, 26 oktober) av Fällman Andersson under titeln ”De sållades bort på Vipeholm – och slutade som numrerade hjärnor i en trälåda”.

Dicks rop på hjälp, Uppdrag granskning. Foto: SVT

Man kan tycka att vi borde veta bättre idag. Sverige har sedan år 2009 följt FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Detta innebär att staten därmed förbundit sig att främja, skydda och säkerställa full och lika tillgång till mänskliga rättigheter. Att låsa in personer på de betingelser som förefaller ha gällt i de aktuella fallen är både olagligt och inte i närheten av mänskliga rättigheter.

Förutom den självklara frågan hur boende, eller snarare förvaring, kan ske mitt ibland oss år 2020, i Malmö och i en skog i Småland, måste frågor om kunskap och kompetens lyftas. Att förhållandena som nu avslöjats existerar kan ses i ljuset av bristande kunskap. En rad instanser, regioner och kommuner har getts ansvar för att nu som då ge omsorg och stöd åt personer som behöver det. Omgivningen, alla vi samhällsmedborgare, har förväntningar och tillit till att detta sköts utifrån den kunskap och beprövad vetenskap som finns. Nu som då visas att otillbörliga förhållanden råder bakom stängda dörrar.

- Vi menar att chefer och personal som ansvarar för och bedriver pedagogisk verksamhet med personer med svåra och komplexa funktionsnedsättningar måste besitta adekvat kunskap, ha relevant utbildning och tillgång till fortbildning och stöd.

Vi lärare och forskare vid utbildningsprogrammet ”Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet” vid Malmö universitet riktar stark kritik mot att lagstiftning inte följs och att den kunskap om funktionsnedsättning, bemötande, delaktighet, mänskliga rättigheter som finns inte används alls eller på ett felaktigt sätt. Men vi är inte ensamma, vid en rad lärosäten bedrivs utbildningar inom funktionshindervetenskap med ett förhållningssätt som vilar på grundläggande etiska värderingar och på FN:s Konvention.

I dokumentären framkommer att några dokumenterade meriter inte tycks ha funnits bland flertalet anställda, istället tycks en normativ praxis fått gro och fortleva. Normer som kanske tangerar det förakt för svaghet som Fällman Andersson skriver om. Ansvariga visar i intervjuer på kunskap men menar att en rad omständigheter gör att kunskapen får stiga åt sidan för andra mera tungt vägande skäl. Detta är oacceptabelt.

Dicks rop på hjälp, Uppdrag granskning. Foto: SVT

Vi menar att chefer och personal som ansvarar för och bedriver pedagogisk verksamhet med personer med svåra och komplexa funktionsnedsättningar måste besitta adekvat kunskap, ha relevant utbildning och tillgång till fortbildning och stöd. Kunskapen måste vila på känd och beprövad vetenskaplig grund, liksom på FN:s Konvention. Personal som anställs måste ha dokumenterad utbildning. I de aktuella fallen tycks det inte ha varit på detta sätt. Vi menar också att frågor om delaktighet och social rättvisa för människor i alla åldrar som har fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar måste synliggöras och därmed kan medvetenheten, kunskapssökandet och intresset öka bland samhällsmedborgarna. Kanske kan vi då lära något av historien och inte fortsätta att upprepa grava övergrepp.

Läs SKR:s replik på debattartikeln här.

Läs mer

C-uppsatser
27 mar 2024

Vad tycker socialsekreterare om att samverka med polisen?

Elsa Dahlgren och Emilia Glanz från Lunds universitet belyser vikte...

Verktyg
27 mar 2024

Forskare följer nytt arbetssätt mellan polis och socialtjänst

"Man kommer behöva gå försiktigt fram", säger forskningsl...

Aktuellt
26 mar 2024

"Man tvingas tänka tanken att jag kanske måste lämna mina barn"

Ullakarin Nyberg har jobbat nära döden i flera decennier. I sin nya...

Läs även

Debatt
8 mar 2024

"Psykoterapeuter måste bli bättre på att bemöta existensiella frågor"

Även psykoterapeuter behöver förstå hur andlighet påverkar den psyk...

Debatt
28 feb 2024

”Att skära ner på friskfaktorer är sjukligt”

"Utanförskapet har inget räkenskapsår", skriver två debat...

Debatt
13 feb 2024

"Det är dags för våldsutövare att lämna huset vid våld i hemmet"

Det är våldsutövaren som ska lämna bostaden, inte den våldsutsatte....

Debatt
18 jan 2024

”Säkra familjehemsplaceringar motmedel mot gängrekrytering”

Hur kan Sveriges politiker 2024 säga sig försöka bekämpa gängrekryt...

Debatt
20 dec 2023

"Privata HVB kan bli en katalysator för förbättring"

Det offentliga behöver skapa sig en bättre förståelse för privata u...

Debatt
12 dec 2023

”Vissa grupper av flyktingar premieras över andra”

Trots att människor som flyr krig har många gemensamma nämnare har ...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.