Jennie Aquilonius

Reporter

14 sep 2021

Margareta Bloom Sandebäck

Fotograf

14 sep 2021

14 sep 2021

Porträttet: Elisabeth Dahlin

Med laglig rätt att ta barnens perspektiv

Barnkonventionen blev svensk lag ungefär samtidigt som pandemin slog till. Möt BO Elisabeth Dahlin som kämpar för alla barns rätt att vara huvudpersoner i sina liv.

Jennie Aquilonius

Reporter

14 sep 2021

Margareta Bloom Sandebäck

Fotograf

14 sep 2021

14 sep 2021

– Har du tänkt på att barnen rör sig som björnarna på Skansen? säger barnpsykologen tyst när de besöker ett brasilianskt barnhem.

Elisabeth Dahlin ser hur barnen oroligt gungar från sida till sida i sina höga spjälsängar. Året är 1996 och hon jobbar på den svenska ambassaden i Brasilien. Barnhemmet väntar tills barnen fyllt tre år innan de adopteras bort. 

– Det var en bedömning av barnens bästa från myndigheterna, utifall föräldrarna skulle ångra sig och komma tillbaka och hämta dem. Men det här var ju väldigt formativa år för de övergivna barnen, säger Elisabeth Dahlin.

Hon sitter i ett stort konferensrum på Barnombudsmannens kontor i Stockholm tillsammans med Anna Engstrand som är pressansvarig på myndigheten. Elisabeth Dahlins annars glada och snabba röst har blivit lägre med ett stråk av sorg. I Brasilien jobbade hon med den första konferensen om kommersiellt sexuellt utnyttjande av barn, som Sverige tagit initiativ till. Barnpsykologen var Lisbeth Palme som kommit på besök för att övertala brasilianarna att börja arbeta med frågan. Där bland barnhem och kåkstäder växte sig Elisabeth Dahlins vilja att skydda barn allt starkare.

– Alla dessa ungar som aldrig fick en chans i livet … Den djupa orättvisan ligger kvar i mig.

Regnet faller snett från sidan. Norr Mälarstrand vilar i ett grått dis och pilträdens långa grenar rör sig svagt i vinden. ”Barn har rätt att komma till tals” står det stort på väggen ovanför ingången till Barnombudsmannen. Det är en av grunderna i FN:s konvention om barnets rättigheter, som blev svensk lag förra året.

Som barnombudsman företräder Elisabeth Dahlin barns och ungas rättigheter utifrån barnkonventionen. Hit kom hon 2018, efter tio år som generalsekreterare på Rädda Barnen. Tillsammans med myndighetens 30 anställda bevakar hon hur konventionen efterlevs och driver på för att den ska genomföras i kommuner, regioner och myndigheter. 

– Centralt är att barnets bästa ska beaktas och barnets rätt till delaktighet. 

Coronapandemin har påverkat barn på många sätt med distansundervisning och inställda fritidsaktiviteter. Orosanmälningarna har ökat med 5 procent enligt Socialstyrelsen. Barnombudsmannens årsrapport 2021 handlar just om barns rättigheter under en samhällskris. Hösten 2020 skickade myndigheten ut en enkät som bland annat 136 socialchefer har svarat på. Nästan hälften uppger att det inte finns något övergripande beslut i deras kommun om att barn och unga ska få möjlighet att höras inför beslut som rör dem.

Elisabeth Dahlin är inte förvånad. Barnkonventionen blev lag den 1 januari 2020 och drygt två månader senare stängde samhället ner på grund av covid-19. Hon ser hur mycket kommunerna vill göra. De befinner sig nu i en process där konventionen ska in i direktiv och förvaltningar. 

– Jag vill ge en eloge till alla de kommuner som har kommit långt. Jag får vara ödmjuk inför att det tar tid innan konventionen kommer ut i verksamheterna, även om jag skulle vilja att det gick fortare.

Hälften av socialcheferna svarar att de inte har förändrat sina rutiner för att göra barn delaktiga efter att barnkonventionen blev lag. 53 procent uppger att de inte har kunnat använda rättigheterna i barnkonventionen som stöd när de fattat beslut som rör barn under pandemin.

– Det man säger då är att man inte behöver följa svensk lag. Det är allvarligt.

Elisabeth Dahlin fick engagemanget med sig hemifrån. Hemma runt köksbordet på Seskarö i Haparanda skärgård var de politiska diskussionerna livliga.

Elisabeth Dahlin menar att det vilar ett tungt ansvar på kommunledningarna. Att genomföra barnkonventionen handlar om politisk vilja. Det behöver komma in krav i styrdokumenten om bedömningar av barns bästa, analyser av vilka konsekvenser beslut får för barn och barns rätt att uttala sig i frågor som rör dem. Det behövs också resurser, inte minst inom socialtjänsten.

– Om det är något vi hör från barn så är det hur viktig den enskilda socialsekreteraren är, oavsett om barnet är nöjt med insatsen eller inte. Socialsekreterarna är vår tids hjältar och hjältinnor. Men det tar tid att bygga förtroende och då måste det finnas tid till enskilda barnsamtal.

I enkäten svarar 61 procent av socialcheferna även att kommunen inte har fattat några särskilda beslut för att säkerställa att barn inte påverkas negativt av pandemiåtgärderna. Bara tre socialchefer säger att de involverat barn och unga i de beslut som fattats. 

– Det blir sällan bra om du gör insatser för en grupp om den gruppen inte är tillfrågad. 

I årsrapporten har barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden intervjuats om hur pandemin påverkat dem.

– Om du är trångbodd och inte har en tyst hörna hemma, då är fritiden extra viktig, att det finns trygga platser, som en fritidsgård eller ett föreningsliv. Det har blivit svårt för många barn när de har varit stängda. Flera av barnen säger att man kunde ha hittat andra lösningar.

Under samtalet återkommer Elisabeth Dahlin till vikten av att barn har vuxna omkring sig som ser dem. Minns sin egen uppväxt på Seskarö i Haparanda skärgård. En ö med stark sammanhållning där livet kretsade kring sågverket. Öborna lämnade sina dörrar olåsta, kor och hästar gick lösa. 

– Det var en fantastisk miljö med många trygga vuxna. Mina far- och morföräldrar fanns nära, även om de inte bodde på ön, det fanns också ett äldre par som jag kallade för mormor och morfar Ginko, som jag kunde cykla till när jag ville. 

Hemma runt köksbordet var de politiska diskussionerna livliga. Föräldrarna var lärare och aktiva i rättvisefrågor. När Elisabeth Dahlin var fyra år bodde medborgarrättskämpen mister McEddie från Georgia hemma hos familjen under en period. Han åkte runt med hennes pappa och föreläste i Norrbotten.  

– Det var häftigt att han bodde hos oss och att få prata om medborgarrättsfrågor även som liten. Det är klart att det sätter spår.

Hennes eget engagemang växte tidigt. På högstadiet blev Elisabeth Dahlin ordförande för elevrådet och ledde en strejk på skolan.

– Jag minns känslan av att kunna påverka. 

Som 21-åring hoppade Elisabeth Dahlin på ett Sidaprogram och utbildade sig till tolk i Vietnam. Det ledde henne vidare till utrikesdepartementet och Sveriges ambassader i Vietnam, Zambia och Brasilien. I Zambia bar hon två av sina barn i magen. Det var en tid då hiv slog hårt mot landet. När hon gick på graviditetskontroller i Lusaka bar 33 procent av de gravida kvinnorna på viruset. Elisabeth Dahlin fick flyga till Sydafrika eftersom det inte var säkert att föda i Zambia. Hon mötte många barn som förlorat sina föräldrar och flickor som utsatts för sexuella övergrepp.

– Det fanns en tro att den som hade sex med en oskuld kunde bli botad. De kränkningarna … de sitter så djupt. lagstiftning, menar hon, till exempel när det gäller vårdnadstvister. Barnet måste vara en part i målet, ha ett eget ombud och få möjlighet att ge sin åsikt. 

Barns rätt behöver också stärkas med lagstiftning, menar hon, till exempel när det gäller vårdnadstvister. Barnet måste vara en part i målet, ha ett eget ombud och få möjlighet att ge sin åsikt. 

När Elisabeth Dahlin skulle börja skolan flyttade familjen till Kalix. En metropol för henne och hennes småsystrar. En plats där folk hade modekläder och inte begagnade plagg som kom i paket från kusinerna i Västerås. En plats där badhusets vatten gav huden en doft av klor, som en fläkt från den stora världen. ”Jag minns känslan av att vara udda och inte riktigt passa in.”

– Där finns en väldig brist. Med dagens lagstiftning kan föräldrar hindra att barn kommer till tals. Föräldrarnas integritet är värd så hemskt mycket mer än ett barns uppväxt. Ser vi inte över föräldrarätten i förhållande till barnrätten kommer vi aldrig framåt.

Elisabeth Dahlin har arbetat med barns rättigheter sedan hon var tonåring. Själv har hon tre barn. Är hon en perfekt mamma? Frågan utlöser ett av de många skratten, och ett nej. Men hon hoppas att hon har gett sina barn mycket kärlek, många samtal och roliga upplevelser. De är uppväxta i tre världsdelar. 

– De har exponerats för olika miljöer. Det här med att kunna se människor för vilka de är, det hoppas jag att de bär med sig hela livet.

Hon har varit noga med att familjen ska samlas runt köksbordet och prata, som de gjorde under hennes egen uppväxt. Det är då, eller när barnen sitter med sina kompisar i baksätet på väg till olika fritidsaktiviteter, som hon har fångat upp vad som händer i deras liv.

Vilka är då hennes svagheter som förälder?

– Mitt tålamod, säger hon snabbt och fortsätter:

– Jag är nog lite luthersk också; man stiger upp på morgonen och sover inte bort sin dag. De har fått ta mycket ansvar och hjälpa till hemma, det har morrats lite grann om barnarbete. Men sedan har jag nog curlat dem också, skjutsat hit och dit.

 

Elisabeth Dahlin

Ålder: 64 år.

Gör: Är barnombudsman sedan 2018.

Bor: Stockholm.

Familj: Maken Andreas och tre barn.

Fritidsintressen: ”Min man kommer från Cypern, så jag åker mellan Norrbotten och Cypern. Sedan håller jag på mycket med trädgård, åker längdskidor och är engagerad i parasport (idrott för personer med funktionsnedsättning reds.anm).

Läs mer

C-uppsatser
27 mar 2024

Vad tycker socialsekreterare om att samverka med polisen?

Elsa Dahlgren och Emilia Glanz från Lunds universitet belyser vikte...

Verktyg
27 mar 2024

Forskare följer nytt arbetssätt mellan polis och socialtjänst

"Man kommer behöva gå försiktigt fram", säger forskningsl...

Aktuellt
26 mar 2024

"Man tvingas tänka tanken att jag kanske måste lämna mina barn"

Ullakarin Nyberg har jobbat nära döden i flera decennier. I sin nya...

Läs även

Porträtt
26 feb 2024

"Jag vill inte att något barn ska behöva uppleva det jag har upplevt"

Lasse Mattila vet en del om psykiskt lidande – och inte bara från s...

Porträtt
5 feb 2024

”Förskolan måste ta direkt avstånd”

Soleyman Ghasemiani från GAPF berättar om arbetet mot hedersförtryc...

Porträtt
2 jan 2024

Anna och Johanna synar kollegornas arbete

"Vi vill att saker ska bli bättre", säger Anna Forsström ...

Porträtt
2 okt 2023

Hon lärde sig hålla tyst – men nu har Faysa börjat berätta: ”Jag har gråtit blod”

Faysa Idle är inte längre tyst, som annars är regeln i den gängkrim...

Porträtt
28 aug 2023

Perspektiv utifrån: Fem utländska socialarbetare om upplevelsen av Sverige

Under fyra veckor har fem socialarbetare från fem olika länder besö...

Porträtt
27 jun 2023

Uppdrag brobyggare – Evin och Basem en länk mellan medborgare och socialtjänst

Misstron mot den svenska socialtjänsten har blivit ett växande prob...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.