Lena Engelmark

Chefredaktör

27 maj 2021

27 maj 2021

Chefredaktören: Vi måste tro på att kvinnan kan få jobb

opinion-sign
Detta är en krönika från Socionomens ledarredaktion. Socionomens politiska hållning är liberal.

Utlandsfödda kvinnor får sämre och färre arbetsmarknadsinsatser jämfört med män. Vill vi ha förändring måste vi själva tro på att den är möjlig, skriver chefredaktör Lena Engelmark.

Lena Engelmark

Chefredaktör

27 maj 2021

27 maj 2021

”Det är många som har dömt mig utifrån den bakgrund och etnicitet jag har och den religion jag tillhör snarare än de kunskaper som jag visar.” Det är Benin Al-Najjar som berättar, en av skådespelarna i uppsättningen Svenska Hijabis som gick på Dramaten i Stockholm för några år sedan. I en intervju för Socionomen beskrev hon och de andra högskoleutbildade aktriserna den diskriminering och mobbning de ofta upplevt under studier och på arbetsplatser. Ändå är de muslimer som är födda i Sverige.  

LÄS MER: Temaläsning: Därför har utlandsfödda unga kvinnor svårt att få arbete 

Vi vet att utlandsfödda unga kvinnor har svårt att få jobb. Vi vet också att hederskultur och förtryck som härstammar från hemländerna hindrar vissa unga utrikesfödda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. Men reglering och segregering av kvinnan i den muslimska världen har andra orsaker än religion, hävdade Benin i Svenska Hjiabis under intervjun. Hedersförtryck handlar mer om kulturella och traditionella värderingar inom en viss omgivning eller ­familj än religiös tillhörighet, ­poängterade hon. 

Huruvida kvinnan är utlandsfödd eller ej kanske inte är avgörande för hennes svårigheter att få jobb. Trots att aktriserna i Svenska Hijabis är födda i ­Sverige, högskoleutbildade och yrkesverksamma upplever de lägre förväntningar och nedlåtande ­attityder just på grund av sin religion. Att ­arbetsgivare tror att de kan mindre på grund av ­slöjan på huvudet är inte ­ovanligt. ”Man slänger in kommentarer lite diskret för att markera att ’du är förtryckt’ eller ’du är på det här sättet’”, var ekonomen Shamas erfarenhet av arbetskamraterna.

I nya numret av Socionomen framkommer också att myndigheters uppfattning om att utrikesfödda kvinnor inte vill eller får arbeta gör att de inte erbjuds rätt insatser. Utlandsfödda kvinnor får sämre och färre arbetsmarknadsinsatser från Arbetsförmedlingen jämfört med män. Kanske är det i denna ände vi måste börja; vill vi ha förändring måste vi själva tro på att den är möjlig.

Läs även

Socialtjänst
1 sep 2021

Ledare: Hur länge orkar tjänstemännen?

Myndigheter är inte längre trygga platser att arbeta på, skriver Le...

Ledare
28 jun 2021

Lena Engelmark: Vi är alla lika inför våldet

Våldet följer samma lagar oavsett hur relationen ser ut, skriver So...

Krönika
10 maj 2021

Åsa Moberg: Faktaförnekare kommer alltid att finnas

Coronadebatten har varit lika giftig som kärnkraftsdebatten. Förfat...

Ledare
21 apr 2021

Insatser mot äldres psykiska ohälsa saknas

Yngre prioriteras i arbetet mot psykisk ohälsa. Så även ­under pand...

Ledare
11 mar 2021

Chefredaktören: Nya rön utvecklar socialtjänsten

Ny forskning röjer hinder för kunskapsutvecklingen – stämmer den me...

Ledare
29 jan 2021

Prenumerera och få tillgång till allt material!

Låt oss se 2021 som en nystart på vårt samarbete i utvecklingen av ...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.