Som en del av budgetpropositionen för 2026 vill regeringen införa ett bidragstak som ska göra att det inte lönar sig att leva på bidrag för familjer med många barn. I dag staplas bidrag för barn på varandra och dessa föräldrar tjänar i dag mindre på att båda jobbar än att leva på bidrag, förklarade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på en pressträff på onsdagen.
För att undvika det införs en begränsningsregel för hushåll med många barn där riksnormen minskar med ett avdrag från och med fjärde barnet. Den förändringen berör cirka 30 000 individer, enligt regeringen.
Samtidigt stramas riksnormen åt och ska tillsammans med begränsningsregeln utgöra ett tak för hur mycket bistånd som får beviljas. Lokala tillägg i kommunerna kommer inte längre att vara tillåtet.
– På så sätt blir försörjningsstödet mer enhetligt och mer restriktivt över hela landet, sade Anna Tenje.
– Det är inte meningen att försörjningsstödet ska vara ett sätt att försörja sig på år efter år. Det här kommer att leda till att fler föräldrar går till jobbet och att fler försörjer sig själva.
Utöver bidragstaket ska en jobbpremie på 15 procent av bruttolönen införas under en kortare period, för att göra det ännu mer attraktivt att lämna bidragsberoendet och börja arbeta.
Reformerna ska träda i kraft den 1 januari 2027, föreslår regeringen. Begränsningarna av försörjningsstödet för stora barnfamiljer fasas in under 2027.
Samtidigt införs ett aktivitetskrav för alla som tar emot försörjningsstöd men som kan arbeta.
Regeringen går också vidare med förslaget om kvalificering till välfärden och kommer att föreslå en modell som går ut på att de som kommer till Sverige, från och med 2027, behöver kvala in till välfärden i fem år innan de kan ta del av exempelvis barnbidrag, bostadsbidrag och sjukersättning.
– Detta ska minska tilldragningsfaktorerna för migranter som tar sig till Sverige i syfte att bli försörjda, sade Lena Lindberg, Sverigedemokraternas gruppledare på pressträffen.
Akademikerförbundet SSR är dock oroade över effekten av reformen och konstaterar i ett pressmeddelande att flera av utredningens reformer, som bidragstak, redan prövats i Danmark. Där visar erfarenheter att det ledde till ökad kriminalitet och svartarbete men med marginella effekter på sysselsättningen. Dessutom ökade först stölderna och sedan våldsbrotten där antalet domar i den berörda gruppen mer än dubblerades under en femårsperiod.
– Svartarbete och skuggsamhället kommer att växa, det visar forskningen och erfarenheter från andra länder. Det verkar viktigare att låta hårda än att lösa problemen. Arbetslösheten är rekordhög och åtgärderna ger inte fler jobb, säger Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR.
