Annika Clemens

6 jul 2022

6 jul 2022

Kriminella ekonomin större än gängvåldet – varnar för tunnelseende

Jessica Nilsson och Linda Staaf från polisen i panelsamtal med Cecilia Garme, moderator, och Amir Rostami från Institutet för framtidsstudier. Foto: Annika Clemens

Medan skjutningar dominerar den politiska debatten har bidragsbrottslighet och bedrägerier kunnat fortgå.

Annika Clemens

6 jul 2022

6 jul 2022

Politikens fokus på det ökade skjutvåldet gör att andra brott kan fortsätta i skymundan, varnade Amir Rostami, forskare vid Institutet för framtidsstudier och regeringens särskilda utredare, vid ett panelsamtal i Almedalen.

Som en jämförelse är brottsvinsterna för narkotikabrott mellan 1,8 och 2,8 miljarder kronor per år, medan vinsterna för bidragsbrott bedöms uppgå till mellan 8 och 20 miljarder kronor per år. Svarta inkomster beräknas till hela 90 miljarder per år.

– Fokus de senaste åren har varit på skjutvapenvåld och vi har inte haft tillräckligt stort fokus på de andra delarna. Men dessa skapar utrymme för skjutvapenvåldet, sade Amir Rostami.

Amir Rostami, forskare vid Institutet för framtidsstudier och regeringens särskilda utredare.

Generellt finns ingen generell ökning av våldsbrott i Sverige. Men den organiserade brottsligheten och skjutvapenvåldet har ökat. Liksom bedrägerier och brott mot välfärdsstaten. Kurvorna för skjutvapenvåldet löper nästan parallellt med dem för ökade bidragsbrott och bedrägerier.

Amir Rostami efterlyste en helhetssyn i kriminalpolitiken och varnade för ett allt för ensidigt fokus på skjutningar.

– Vi menar att man har blivit lite tunnelseende. Om man ser till hela brottsligheten går det mesta åt rätt håll, men den organiserade brottsligheten går åt fel håll.

Bedrägerier och brott mot välfärdsstaten, bidragsbrott, riskerar att urholka förtroendet för bidragssystemen. Dessutom skapas en osund konkurrens mellan företag och brotten kan innebära en återinvestering i nya brott.

– Pengarna från dessa brott upprätthåller gängen, sade Amir Rostami.

Och högt upp i de kriminella hierarkierna samlas de stora brottsvinsterna.

– Jag skulle vilja trycka på vikten av att fokusera mer på brottsvinsterna, sade Linda Staaf, chef för underrättelseenheten vid polisens nationella operativa avdelning (Noa), som också deltog i panelsamtalet.

Jessica Nilsson och Linda Staaf från Polisen.

När polisen har kartlagt brottsvinster från narkotikabrott har samma personer också dykt upp vid bedrägeribrott.

– Vi ser tydliga huvudmän längre upp i hierarkierna och en förskjutning till en illegal ekonomi. Ju mer pengar det finns här desto större maktförskjutning mot det kriminella. Det är ett hot mot samhället.

Redan i dag finns legala företag som är beroende av illegala marknader, förklarade hon.

– Det innebär att seriösa legala marknader får mindre utrymme och det är definitivt ett samhällshot.

Hårdare straff för bidragsbrott skulle ge polisen möjlighet att använda fler verktyg i brottsbekämpningen, enligt polisen.

– Det skulle absolut ge effekt och det skulle ge ett signalvärde, sade Jessica Nilsson, chef för polisens nationella bedrägericenter.

– Vi har sett att det har skett en förändring över tid. De här brotten är lätta att begå och de ger inte jättehöga straff.

Samtidigt har gärningspersonerna blivit bättre på att identifiera brottsoffer som många gånger är utsatta personer som äldre, papperslösa eller personer med funktionsnedsättning.

– Det är ofta enskilda som utsätts, de får inte ersättning och de drabbas ganska hårt. Bedrägerier är ett samhällsproblem och inte bara polisens problem. Vi behöver se till att hela samhället hjälper till, banker, kreditinstitut och telebolag, sade Jessica Nilsson.

Amir Rostami konstaterade också att fler instanser i samhället måste vara delaktiga. Exempelvis borde bedrägeribrott utredas på ekobrottsmyndigheten som är specialiserad på den typen av brottslighet. Denna har dock inte fått de anslagsökningar av politiken som polisen har fått.

– Ett medskick till den politiska debatten är att vi behöver ha ett bredare perspektiv. Det gäller att påverka agendan så att fokus inte bara blir mer resurser till polisen och hårdare straff.

Läs mer

C-uppsatser
27 mar 2024

Vad tycker socialsekreterare om att samverka med polisen?

Elsa Dahlgren och Emilia Glanz från Lunds universitet belyser vikte...

Verktyg
27 mar 2024

Forskare följer nytt arbetssätt mellan polis och socialtjänst

"Man kommer behöva gå försiktigt fram", säger forskningsl...

Aktuellt
26 mar 2024

"Man tvingas tänka tanken att jag kanske måste lämna mina barn"

Ullakarin Nyberg har jobbat nära döden i flera decennier. I sin nya...

Läs även

Aktuellt
26 mar 2024

"Man tvingas tänka tanken att jag kanske måste lämna mina barn"

Ullakarin Nyberg har jobbat nära döden i flera decennier. I sin nya...

Aktuellt
18 mar 2024

Fejk går hem i gängkriminella influerares sociala flöden

"Den verklighet man prånglar ut är kanske inte alltid med verk...

Aktuellt
13 mar 2024

Serietecknandet blev ett sätt för Mark att bearbeta känslor och tankar

Mark Singleton är serietecknaren från Göteborg som under våren komm...

Aktuellt
19 feb 2024

Filmtips: Stanley Kubrick-inspirerat drama om jakten på en framtid

Tre nya aktuella filmtips för alla som jobbar inom socialt arbete.

Aktuellt
14 feb 2024

Varför har svenskar blivit en av världens mest belånade befolkningar?

Journalisten Lena Pettersson nystar i frågan. En sak är säker: Det ...

Aktuellt
26 jan 2024

Barn skjuter barn – Hur vänder vi utvecklingen?

Vad beror den ökade kriminaliteten bland unga på och hur påverkar s...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.